Framtidens Industri 1
AKTUELL T Vinnova investerar 35 miljoner i grafen
satsning Vinnova investerar 35 miljoner kronor 2021–2023 i en extra satsning på grafen och det strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen. Insatsen ingår i Vinnovas nya område Hållbar industri. Syftet med innovationsprogrammet är att ta ta grafen från labbet till industrin. Målet är också att svenska företag ska bli världsledande på att använda grafen. – Det här är väldigt goda nyheter för svensk grafenbransch. Vi är redo att direkt öka takten, säger Elisabeth Sagström-Bäck, programdirektör på SIO Grafen, i ett pressmeddelande. Som första insats öppnade SIO Grafen redan 18 maj en ny utlysning: ”Förberedelseprojekt SIO Grafen – uppväxling av grafeninnovationer”. Utlysningen pågår en Foto: SIo GRAFEN SGU kartlägger koboltanvändningen och -produktionen SGU har i en ny rapport, ”Mineralmarknaden: Tema kobolt”, kartlagt användningen och utvinningen av kobolt, både i Sverige och globalt. En av slutsatserna i rapporten är att merparten av framtidens kobolt fortsatt kommer att brytas i DR Kongo, som klassas som en konfl iktzon. – Det behövs åtgärder för att ta ansvar och förbättra den produktion som kommer från konfl iktzoner, exempelvis genom utökat, riktat utvecklingssamarbete, framför allt då framtidens kobolt med största sannolikhet fortfarande huvudsakligen kommer brytas i DR Kongo, säger Pontus Westrin, statsgeolog på SGU. En annan slutsats i rapporten är att tillgången på kobolt är kritisk för den gröna omställningen. Kobolt är bland annat en viktig pusselbit i högpresterande batterier som behövs för klimatsmart teknik. NÅGRA FAKTA OM KOBOLT SOM LYFTS FRAM I RAPPORTEN: • Kobolt har inte utvunnits i Sverige på mer än hundra år. Vi importerar 350 ton kobolt främst till stålindustrin för framställning av specialstål, men också 650 ton kobolt i litiumjon-batterier. • Kobolt förekommer oftast i låga halter tillsammans med andra metaller, främst nickel och koppar. - Sverige har ett antal kända fyndigheter med kobolt, men dessa är generellt små och/eller har låga halter. Bredden på fyndigheter visar dock en potential för att hitta malm i Sverige, men i dagsläget står potentiell brytning av kobolt i Sverige långt bort. • Intresset för kobolt syns i en ökad prospekteringsaktivitet Sverige. • Mängden kobolt i varje enskilt elfordonsbatteri förväntas minska. Samtidigt växer efterfrågan på batterier dramatiskt, vilket får den totala efterfrågan att öka. År 2030 förutspås antalet svenska elfordon uppgå till 400 000, vilket motsvarar cirka 9 000 ton kobolt. • Northvolts batterifabrik i Skellefteå beräknas vid full kapacitet producera, till det kan det behövs uppemot 6500 ton kobolt per år. • Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) har de absolut största koboltreserverna i världen, mer än hälften. • DR Kongo är den största producenten av kobolt med en global andel på 70 procent. Höga koboltpriser och stor efterfrågan gör att nya länder (USA, Madagaskar, Mexiko, Filippinerna och Vietnam) har börjat utvinna kobolt. • Industriell, storskalig produktion står för 70–85 procent av koboltproduktionen i DR Kongo, medan den återstående andelen kommer från småskalig utvinning. • Den småskaliga utvinningen av kobolt i DR Kongo är en inkomst för många men samtidigt en fattigdomsfälla, där människor och miljö far illa i den hantverkarmässiga, oreglerade, utvinningen av kobolt. Oreglerad mineralutvinning i DR Kongo göder korruption och motver kar demokratisk utveckling. u 38 FRAMTIDENS INDUSTRI 4 2021 månad, den stänger 18 juni, och erbjuder en möjlighet för svenska företag att få pengar till att utveckla ett projekt till höstens SIO Grafen-utlysning. – Höstens utlysning inom SIO Grafen kommer att ge möjlighet till större projekt som ämnar vidareutveckla dessa lösningar mot kommersiella produkter. Vi ser en stark svensk grafen-potential som nu får en önskvärd och viktig skjuts fram mot industrialisering, säger Elisabeth Sagström-Bäck. Grafen är ett multifunktionellt material som bland annat skulle kunna användas som ersättare till sällsynta material inom elektronik, eller till att skapa lättare material vilket kan leda till energieff ektivisering,