Omtanke 1
Det tar inte många sekunder för Ludde att hitta d
en lilla bomullstussen som är instoppad i ett cd-fodral. rätt att kunna ta kontakt med vilka de vill när som helst. Men oron har ökat eftersom de hänger med i allt som händer hemma, säger Tomi. Ett HVB får inte ha ett generellt förbud mot mobiltelefoner. Däremot får det finnas individuella och tidsbegränsade lösningar. En ungdom, placerad enligt LVU, kan få lämna ifrån sig sin mobiltelefon i ett akut skede om det sker i samråd med placerande socialtjänst och ingår i den upprättade vårdplanen. Men de kan låna någon annans telefon. – Nyligen hade vi faktiskt en flicka som själv sa att hon ville att vi skulle ta hennes simkort så att hon inte kunde ringa, men hon ville ha kvar mobilen för musikens skull. Att det händer hör inte till vanligheterna. Komma bort från hemmiljön Det tidigare syftet med mobilförbudet var att ungdomarna skulle komma ifrån sin hemmiljö helt och hållet. Genom att inte Socialstyrelsens tillsyn Nedan följer några utdrag ur Socialstyrelsens två beslut daterade mars 2012 utifrån tillsyn på Meby Behandlingshem, Mellösa och Båvensnäs i mars 2011. Socialstyrelsens beslut Huvudmannen ska säkerställa att: - påtvingade kroppsliga ingrepp, i form av urinprov, inte förekommer i verksamheten. - det generella mobiltelefonförbudet upphävs då det saknar lagstöd. Urinprover Stöd i lag för att ta urinprov finns i LVU och gäller endast vid SiS-institutioner och då förutsättningar i 17 a § LVU är uppfyllda. Ungdom som är placerad vid HVB som inte är SiS-institution kan inte tvingas lämna urinprov. En ungdom kan ibland av olika skäl samtycka till att lämna urinprov. För att ett 10 www.ssil.se sådant samtycke ska vara giltigt krävs att samtycket är frivilligt angivet, det vill säga att ungdomen till fullo förstår vad samtycket innebär och att samtycket när som helst kan tas tillbaka. När samtycket avges får det inte finnas något bakomliggande hot om sanktion eller vad som upplevs som sanktion. Avskiljning I 15 b och 15 c §§ LVU finns bestämmelser om vård på låsbar enhet, vård i enskildhet samt vård i avskildhet. Bestämmelserna är endast tillämpliga under vissa i lagtexten angivna förutsättningar och endast vid SiS-institution. Ungdom som är placerad vid HVB som inte är SiS-institution kan således inte tvingas till någon form av avskiljning eller vård i enskildhet, eftersom det utgör en olaglig inskränkning av dennes grundläggande fri- och rättigheter. Mobiltelefonförbud 16 § LVU reglerar möjligheten för SiSinstitution att omhänderta viss angiven egendom (t ex narkotika och alkoholhaltiga drycker) samt annat som kan vara till men för vården eller ordningen vid hemmet. Någon motsvarande bestämmelse avseende enskilt drivet HVB finns inte. Att generellt förbjuda ungdomar att ha sina mobiltelefoner saknar lagstöd. För ungdom som är placerad enligt SoL torde en inskränkning i användandet av egen mobiltelefon inte vara möjlig med mindre än att ungdomen själv och dess vårdnadshavare, om han eller hon är under 18 år, samtycker till reglerna kring detta. I princip torde detsamma gälla avseende ungdom placerad enligt LVU, men där har HVB en något större möjlighet att ingripa om det är nödvändigt för att kunna genomföra vården. hela tiden vara i kontakt med kompisar som levde destruktivt och berättade om allt som hände, skulle det vara lättare att ta ett steg bort från droger och kriminalitet - påbörja en förändring. – Kompisar är en sak, men den verkliga utmaningen för oss i personalen är att det är lätt att få tag på och beställa droger med mobilen. Att vi tillåter mobiltelefoner har fått oss att arbete på ett annat sätt, säger Carl. Det innebär bland annat att personalen