Omtanke 1
De män som går IDAP gör det två timmar i veckan u
nder 27 veckor. Inom frivården i Stockholms län pågår fem till sex grupper i veckan året om. Grupperna är öppna och var tredje vecka tar man in nya deltagare. I och med att det kommer nya deltagare hela tiden blir det inte några fasta roller i gruppen och deltagarna är i olika stadier. För dem som precis börjat kan de som varit med ett tag hjälpa till att hålla uppe hoppet om att förändring är möjlig, för det kommer alltid bakslag. Det är bland annat vanligt att när männen kommer hem och börjar agera på ett nytt sätt så möts de inte av att frun eller sambon faller dem om halsen. De kan snarare mötas av misstänksamhet och en rädsla. Kvinnan vet inte vad hon ska tro, det kan vara en ny variant av manipulation och maktmissbruk från mannens sida. I IDAP ska männen bland annat lära sig: • Att motverka impulsen till våld genom att tänka på ett annat sätt. • Att erkänna kvinnors rädsla. • Att kommunicera tankar och känslor. • Konflikthantering. IDAP är uppbyggt i nio moduler: • Inte använda fysiskt våld. • Respekt. • Sexuell respekt. • Ansvarsfullt föräldraskap. • Partnerskap. • Stöd och tillit. • Icke hotfullt beteende. • Ärlighet och ansvarstagande. • Förhandling och rättvisa. Varje modul består av tre sessioner. I den första sessionen presenteras temat och en videosekvens visas. Filmen diskuteras utifrån vad mannen gjorde, handlingens avsikter, åsikter mannen har som gör att han agerar som han gör, hur handlingen påverkat hans partner, honom själv och barnen. Slutligen diskuterar gruppen hur mannen kan agera på ett icke kontrollerande sätt. – I grunden är IDAP uppbyggd kring feministisk teori, att världen är byggd på värderingar om att mannens roll är överordnad, och frågan är; var har jag fått lära mig att det är så? Våra åsikter kommer från våra värderingar, och var kommer de ifrån? Relatera till vardagshändelse Utifrån videosekvensen diskuteras vad mannen hade för känslor, vad agerandet ledde till för honom, henne, barnen och omgivningen. Det som visas är vardagshändelser som alla i gruppen kan relatera till exempelvis att mannen avsiktligt kommer hem sent fastän han vet att frun ska iväg och träffa sina kompisar och måste hinna med en viss buss. – Svaret till varför han kommer sent, så att hon inte hinner iväg har männen: ”Han vill inte att hon ska gå ut och träffa dem”. Filmen drar igång tankar och deras egna erfarenheter kommer in, hur de tolkar hela situationen. Det i sin tur drar igång tankar om respekt, kontrollerande beteende och leder till diskussion om hur han skulle ha agerat istället och vad som hade hänt då. Efter sessionen får männen en hemläxa till session två, veckan därpå. De har med sig ett kontrollformulär hem där de ska fylla i hur IDAP-programmets upplägg Programmet omfattar för gärningsmannen 27 gruppsessioner, 4 individuella samtal (som inkluderar brottsanalys, orienteringssession, mittsamtal och slutgenomgång) samt individuella uppföljningsmöten som återfallsprevention (4 sessioner). I IDAP används genomgående en kognitiv beteendeterapeutisk metod och programmets teoretiska grund vilar i social inlärningsteori. Utvärdering av IDAP Kriminalvårdens FoU-grupp i Stockholm har utvärderat IDAP-programmet, både med avseende på återfall i partnervåld och på återfall i andra våldsbrott. Man studerade 340 manliga klienter som påbörjat IDAP under åren 2004-2007 (IDAP’s fyra första år som aktivt program inom Kriminalvården) och jämförde med 452 män dömda till partnervåld, som inte deltagit i programmet. Femton procent av de klienter som fullföljt IDAP återföll i relationsbrott. Motsvarande siffra för hela behandlingsgruppen var nitton procent och även för jämförelsegruppen nitton procent. Resultaten påvisade ingen statistisk säkerställd skillnad i återfallsrisk mellan hela behandlingsgruppen och jämförelsegruppen för vare sig något våldsbrott inklusive partnervåld eller specifikt relationsbrott. Däremot återfanns en riskminskning för återfall i relationsbrott för den grupp behandlade klienter som fullföljt hela programmet, som dock inte säkerställts statistiskt. Källa: Kriminalvården www.ssil.se 39