Omtanke 1
Kortnyheter Starka reaktioner mot att stoppa LOV
i Boden Ett socialdemokratiskt förslag att stoppa valfriheten inom hemtjänsten i Boden har väckt starka reaktioner, både nationelt och i Boden. Orsaken till förslaget är att kommunen har ett ekonomiskt underskott. I Boden har 200 personer privata utförare och i kommunens egen utvärdering fick de privata utförarna betyget 4,9 medan den kommunala hemtjänsten fick 4,4. Källa: Svenskt Näringsliv Förena Care vann upphandling i Lomma Förenade Care har vunnit upphandlingen av fem särskilda boende, all hemtjänst i ordinärt boende i Lomma kommun samt servicetjänster såsom inköp, tvätt och städning. Avtalstiden är från och med 1 januari 2013 till och med 29 februari 2016 med möjlighet till två års förlängning vid två tillfällen. Många kommuner klarar inte tidsgräns Förra året anmäldes 9 209 ärenden till Socialstyrelsen på grund av att kommunerna inte klarade tidsgränsen för beslut fattade i socialnämnden inom SoL och LSS. Första halvåret i år hade 4 342 förseningsrapporter kommit in. Förra året var det tre procent av ärendena som drevs vidare till domstol, hittills i år drygt fem procent. Tre av fyra ärenden gäller SoL, de övriga LSS. Källa: SR.se Zdravko Miholic ny chef på Eknäs Den 1 september tillträdde Zdravko Miholic som institutionschef på SiS ungdomshem Eknäs i Enköping. Han återvänder därmed till den institution där han började inom SiS för 13 år sedan. Närmast kommer han från SiS ungdomshem Lövsta. Ny socialchef i Ystad Ystads får en ny socialchef som heter Dan Kjellsson. Han arbetar nu som områdeschef för LSS och socialpsykiatri i Svedala kommun och efterträder Pelle Östervall i december. Källa: Ystads Allehanda 24 www.ssil.se Språk och kultur försvårar i vården Kommunikationsproblem på grund av språkliga och kulturella skillnader kan leda till osäkerhet att sjukdomshistorian uppfattats korrekt, att tolkningen förenklas och att fler återbesök och undersökningar görs. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet där forskare undersökt hur patienter med invandrarbakgrund, läkare och tolkar upplever vårdmötet. Vård på lika villkor är något som de flesta tar för självklart. Men hur ser det ut i verkligheten? Och hur påverkar kulturella och språkliga skillnader och olika referensramar vårdmötet? Det har distriktsläkaren Eivor Wiking vid Centrum för allmänmedicin i Stockholm intresserat sig för. I sin doktorsavhandling har hon studerat hur invandrarpatienter som behöver tolk, distriktsläkare och tolkar uppfattar vårdmötet och vad det kan leda till om det inte alltid är lyckat. Forskningen är utförd med enkätfrågor och djupintervjuer på tolv vårdcentraler i Stockholm. Totalt Hur mår du? Cómo estás? Ce mai faci? Nasılsın? deltog 62 patienter från Chile, Iran och Turkiet, 74 tolkar och 75 distriktsläkare. Av resultaten i avhandlingen framgår att cirka hälften av patienterna som haft tolk vid läkarbesöket upplevde kommunikationsproblem på grund av språkliga och kulturella skillnader. Det ledde bland annat till att de kände sig osäkra på om deras sjukdomshistoria och information uppfattats rätt. I intervjumaterialet framkom även att tolkarna kände osäkerhet, som i vissa fall kunde leda till att de anpassade tolkningen och förenklade ord. I de fall läkarna kände sig osäkra att allt var korrekt uppfattat kunde det leda till fler återbesök och undersökningar. Nära 40 procent av läkarna tyckte inte att tiden för konsultationen var tillräcklig. Men närmare 90 procent av tolkarna upplevde att patienterna var nöjda. Och bland läkarna trodde 85 procent att patienterna var nöjda med samtalet. Det överensstämmer rätt väl med patienternas egna upplevelser som beskrivs i avhandlingen. Cirka 80 procent av patienterna kände sig respekterade för sin kultur, personlighet och önskemål. – Det är höga siffror, trots upplevda kommunikationsproblem. Samtidigt verkar de kulturella och språkliga skillnaderna begränsa möjligheten att förmedla fakta, tankar och känslor. Konsekvensen kan bli att patienten får fel eller ingen behandling alls, fast de skulle behöva det, menar Eivor Wiking. Både läkare och tolkar efterlyste mer utbildning om kulturell kompetens i vården. Barns egna ord om psykisk ohälsa Många barn med psykisk ohälsa mår sämre än vad de berättar, visar en ny rapport från BRIS ”Se hela mig! Barns egna ord om psykisk ohälsa.” Rapporten visar att barnens stödoch vårdbehov inte blir tillgodosett bland annat på grund av att vården är utformad utifrån ett vuxenperspektiv, inte ett barnperspektiv. Barn med psykisk ohälsa får därmed inte den hjälp de behöver, med risk för allvarliga konsekvenser för barnet. Nästan var femte kontakt med BRIS handlar om psykisk ohälsa, vilket sammantaget gör det till ett av de vanligaste skälen till att barn och unga kontaktar BRIS. Rapporten ”Se hela mig! Barns egna ord om psykisk ohälsa” bygger på 1 530 barn- och ungdomskontakter till BRIS om psykisk ohälsa. Kontakterna togs med BRIS från maj 2010 till maj 2011 och kontakterna har valts utifrån att de i första hand handlat om självdestruktivitet, självmord/självmordstankar, ätstörningar eller annan psykisk ohälsa. Barnens berättelser visar att de ofta mår sämre än vad de berättar för vuxenvärlden. Anledningarna är flera; de berättar om professionella som inte kan bygga förtroendefulla relationer där barnen vågar berätta hur de verkligen har det. De berättar om vuxna som inte uppfattar deras signaler och inte agerar och om vuxna, framför allt i skolan, som inte hanterar sekretessen kring barnet på rätt sätt. De berättar också om professionella som får barnen att känna att det är deras eget fel att de mår dåligt och som inte tar orsakerna till barnens psykiska ohälsa på allvar, om stödinsatser som är kortsiktiga och fragmentariska, och om vuxna som är dåliga på att lyssna. Flickor är i övervägande majoritet i kontakterna med BRIS om psykisk ohälsa. Av de 1 530 kontakterna handlade 94,6 procent om flickor och 5,4 procent om pojkar.