Omtanke 1
de i samma bostadsområde från 13 till 15 års ålde
r så var det 453 stycken som efter den 12-åriga uppföljningen legat på sjukhus på grund av drogmissbruk. Även om en och samma person varit inlagd flera gånger så genererade det endast en sjukhusvistelse i underlaget. Toppen av ett isberg – Det är en styrka i studien att vi använt hårda fakta och inte självskattningar. Samtidigt är det en svaghet att det bara är 453 stycken som legat på sjukhus, men det är ändå ett underlag. Det kan ses som toppen av ett isberg. Det spelar roll vilket bostadsområde man är uppvuxen i, säger Eva. Resultatet visade att så mycket som 8 procent av variationen kunde hänföras till vilket bostadsområde som ungdomarna hade växt upp i. – Det är mycket som påverkar en ung individ som växer upp, till exempel familjen, skolan och det omgivande samhället. Att bostadsområdet står för 8 procent är i dessa sammanhang en relativt stor siffra. Resultaten av studien visar att det är 73 procent större risk att hamna på sjukhus på grund av drogmissbruk om individer växer upp i ett fattigt område. Kvoten per 1 000 personer var 9,48 från de fattigaste bostadsområdena mot 2,38 i de rika områdena. – Resultaten bekräftar det vi tror, att det är högre risk att bo i ett fattigt område, säger Eva och berättar att det som driver henne att hålla på med ”eländes-forskning” är att, trots att resultaten är nedslående, så kan man faktiskt förändra genom att sätta in resurser på strukturell nivå och därmed nå förändring. – Man kan göra väldigt mycket på strukturell nivå, bara man har viljan, som kan innebära skillnad på individnivå, säger Eva. Hon önskar att politiker skulle jobba mer aktivt för att förbättra miljön i många bostadsområden. Mycket kan göras – Det man kanske inte tänker på är att om det klottras ner och förstörs i ett bostadsområde och underhållet är undermåligt så spelar det roll för hur människor mår i det området. Det finns mycket att göra, avslutar Eva. 16 www.ssil.se