Omtanke 1
Kortnyheter Äldre i Hörby känner sig ensamma Enli
gt en brukarundersökning på uppdrag av socialnämnden så känner sig äldre på kommunens särskilda boende ensamma. Hemtjänsten fick ett total index på 79. Inom särskilt boende är totalindexet 66. En del äldre har svarat att de känner sig ensamma och saknar sociala aktiviteter. Källa: Mellanskåne Stopp för anhöriganställningar Södertälje kommun införde LOV vid årsskiftet. I elva granskade privata vårdbolag är var fjärde anställd anhörig. Nu vill kommunen stoppa anhöriganställningarna för att bolagen ska vara professionella och hålla hög kvalitet. Källa: SR.se Anställd som somnade vid vak fick sparken En anställd vid ett äldreboende i Sölvesborg har fått sparken på grund av att hon somnade så hon hade nattvak för en man i livets slutskede. Enligt omsorgschefen har hon förbrukat arbetsgivarens förtroende. Källa: Svt.se Ansökningar om alkolås har ökat Från och med den 1 januari kan den som ska få sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri ansöka om körkort med alkolåsvillkor istället för att vara utan körkort. Sedan årsskiftet har 1 323 ansökningar om alkolås kommit in till Transportstyrelsen. Samtidigt uppgår antalet återkallade körkort på grund av rattfylla till 3 985. Det betyder att en tredjedel av rattfylleristerna har ansökt om alkolås. Utbildning för chefer inom äldreomsorgen Regeringen avsätter cirka 100 miljoner kronor för att en ledarskapsutbildning inom äldreomsorgen genomförs under 2013-2015. Sammanlagt. Syftet är att höja såväl kompetensen som statusen inom yrket. Enligt Socialstyrelsen saknar tio procent av enhetscheferna eftergymnasialutbildning och 37 procent har högst en tvåårig högskoleutbildning. 28 www.ssil.se Privat äldrevård marginellt bättre I en debattartikel i Dagens Samhälle presenterar Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola och Sofia Lundberg, docent i nationalekonomi Umeå universitet, ny forskning som visar att ”upphandlad äldreomsorg är marginellt billigare och marginellt bättre än omsorg i egen regi, samtidigt som den uppfattas som likvärdig av brukarna.” Forskarna har funnit att: ”I de kommuner som upphandlat drift av särskilda boenden – i stor utsträckning storstädernas förortskommuner – var dödligheten redan tidigare fem-tio procent lägre än i kommuner som inte hade börjat upphandla år 2008. Men efter att driften av äldreboendena helt eller delvis överlåtits till privata företag har dödligheten sjunkit snabbare än i jämförbara kommuner som fortsatt bedriva verksamheten helt och hållet i egen regi. Den statistiskt säkerställda effekten motsvarar en minskad dödlighet med ett par procent i äldreboenden.” Resultaten visar även att: ”att upphandling sänker kostnaderna per plats med cirka tre procent, samtidigt som antalet platser ökar ungefär lika mycket, varför totalkostnaden förblir oförändrad. Vi har även analyserat Socialstyrelsens enkätundersökningar bland de boende. Den övergripande uppfattningen om omsorgens kvalitet skiljer sig inte statistiskt mellan kommuner med upphandlad äldrevård och kommuner med enbart egen regi.” Mats Bergman och Sofia Lundberg varnar för att kvaliteten inom äldreomsorgen kan ändras med anledning av att: ”nya EU-direktiv tvingat Sverige att införa bedömningskriterier som är mer ”objektiva” och förutsägbara, i syfte att minska godtyckligheten vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt.” De ser ”stora risker för att upphandlad äldreomsorg i framtiden i frånvaro av åtgärder för att upprätthålla kvalitén kommer att få negativa konsekvenser för de boende, medan väl genomförda upphandlingar däremot tycks kunna leda till mer och bättre omsorg till oförändrade kostnader.” Svagt integritetsskydd i psykiatrin Lagstiftarens avsikt är att patienter i svensk hälso- och sjukvård ska ha rätt till ett starkt integritetsskydd. Det ska dessutom vara detsamma inom offentlig och privat hälso- och sjukvård. – Regelverkets konstruktion överensstämmer dock inte med detta, menar Ulrika Sandén, forskare vid Umeå universitet. Hennes avhandling visar bland annat att patientens integritetsskydd successivt har urholkats sedan 1980-talet, då det i princip alltid krävdes patientens samtycke till att uppgifter om honom eller henne lämnades ut till andra personer eller till myndigheter. – Numera finns det ett mycket stort antal bestämmelser som säger att uppgifter ska lämnas till utomstående, oavsett patientens vilja och oavsett om patienten lider men av ett sådant utlämnande, säger Ulrika Sandén. Patienter inom offentlig hälso- och sjukvård har ett starkare integritetsskydd gentemot sina närstående än patienter i privat sådan. Däremot har patienter i offentlig hälso-och sjukvård ett svagare integritetsskydd i förhållande till andra myndigheter än patienter i privat sådan. Studien visar också att patienter som får psykiatrisk tvångsvård hör till dem som har det svagaste integritetsskyddet. Ulrika Sandén menar att det finns en obefogad uppfattning om ett starkt integritetsskydd inom hälso- och sjukvården. Starka skäl talar för att lagändringar bör vidtas så att lagstiftarens avsikt syns i regelverket. Det är viktigt att patienten känner förtroende för hälso- och sjukvården och dess personal och kan lita på att de uppgifter som lämnas inte röjs för utomstående. – En patient som inte är säker på att uppgifter om henne hemlighålls kan välja att utelämna även sådana uppgifter som till exempel kan behövas för att kunna ställa en korrekt diagnos. Vissa personer kanske till och med undviker att söka vård av rädsla för att uppgifter kan komma att lämnas till utomstående. Ett bristande skydd för integritetskänsliga uppgifter kan i förlängningen leda till att medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården minskar eller rent av försvinner. – Att patienten garanteras ett starkt skydd för den personliga integriteten är därför av grundläggande betydelse inom området för hälso- och sjukvård.