Omtanke 1
Kortnyheter Avtal mellan Våga Va och Ljungby komm
un Det blir en fortsättning på avtalet mellan föreningen Våga Va och Ljungby kommun om akutövernattningar för alkoholoch drogmissbrukare i föreningens lokaler. Meningen är att de boende ska bli drogfria och att de inom tre dagar ska ha fått tid hos en socialsekreterare. Källa: SR.se Psykiskt sjukas dödlighet i ny studie Personer med psykisk sjukdom har högre dödlighet än friska personer. Förutom högre självmordsbenägenhet och död i våldsamma olyckor dör fler psykisk sjuka i hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och infektioner. Men det saknas kunskap om individuella orsaker, något som en ny studie vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ska kartlägga. Nationell uppföljning av anhörigas situation Anhörigas Riksförbund samarbetar nu med Diosentic Systems kring nationell uppföljning av Sveriges anhörigvårdares livssituation. Nästan var fjärde person i Sverige, cirka 650 000 människor som är över 55 år hjälper äldre, sjuka eller människor med funktionsnedsättning i eller utanför sitt eget hem. När anhörigföreningar runt om i landet träffar anhörigvårdare kommer de att erbjudas att anonymt delta i uppföljningen. Håkan Ceder ska utreda LVU Regeringen har utsett Håkan Ceder till utredare av översyn av bestämmelserna i Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket. Syftet med utredningen är att ytterligare stärka barns rättigheter och rättsäkerheten för barn och unga som tvångsvårdas enligt LVU samt att bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, med särskilt fokus på tvångsvård. Uppdraget ska redovisas 3 mars 2014. Nytt! om ensamkommande barn Tydligare riktlinjer och rutiner önskas En ny kartläggning om mottagandet av ensamkommande barn i Västerbotten, med fokus på HVB, visar bland annat att: • drygt 650 ensamkommande barn har tagits emot i Västerbotten sedan 2006 • den 31 mars 2012 fanns cirka 300 ensamkommande barn inskrivna i kommunernas verksamheter • cirka 43 ensamkommande barn har anvisats till Västerbotten första kvartalet 2012 • det pågår många utvecklingsinsatser, såväl lokalt som regionalt för att stärka mottagandet i länet. Kartläggningens syfte är att ge en övergripande bild av mottagandet av ensamkommandebarn i Västerbotten. Resultaten ska användas till att uppmärksamma både goda exempel och utvecklingsområden. Kartläggningen har utförts genom intervjuer med HVBhemsföreståndare i länets 13 mottagande kommuner. Många av dem beskriver en problematik kring statistikredovisning och uppföljning av den egna verksamheten. Bland problemen märks: hög arbetsbelastning, bristande rutiner för egen dokumentation, avsaknad av ett administrativt system för lagring och uppföljning av verksamhetsdata samt låg efterfrågan på denna typ av verksamhetsdata från politiskt håll. HVB-hemsföreståndarna efterlyser också tydligare riktlinjer och rutiner för uppföljning och statistikredovisning samt ett regionalt administrativt system. Resultaten i undersökningen pekar också ut aktivt deltagande från samtliga inblandade aktörer som framgångsfaktorer. HVB-hemsföreståndarna anser att flera aktörer, däribland kommunpolitiker och landstinget, i synnerhet barn- och ungdomspsykiatrin, borde visa ett större intresse och engagemang för mottagandet samt att utökade resurser behövs då de framförallt för landstingets del upplevs som starkt begränsade. Även om det finns förbättringsområden att peka på så visar kartläggningen också att Västerbotten är rikt på dedikerade och engagerade individer som lägger ner mycket tid och energi för att ge barnen ett värdigt mottagande. Viktigt med fritidsaktiviteter i förening I en nyutkommen rapport från FoU Välfärd, Region Gävleborg beskriver åtta ungdomar sina erfarenheter av bemötandet då de för några år sedan kom som ensamkommande barn till länet. Ungdomarna svarade på frågor i individuella intervjuer. Frågorna handlade om hur de upplevt mottagandet, deras hälsa och om deras syn på framtiden angående studier och arbete. Svaren har ställts i relation till de nationella integrationsmålen (effektiv integration, fler i arbete, likvärdig skola/utbildningsmöjligheter), FNs barnkonvention och rättigheter som svensk medborgare. Svaren är unika för varje individ och representerar inte hela gruppen ensamkommande 30 www.ssil.se barn. Resultaten är endast en fingervisning om hur just dessa ungdomar upplevt mottagandet i länet. Sammanfattningsvis visar studien att ungdomarna upplevt ett gott bemötande och mottagande i länet utifrån FNs barnkonvention och utifrån deras rättigheter som svenska medborgare. Resultaten pekar på att de flesta av ungdomarna upplever att de fått det stöd och den hjälp de behövt både när det gäller den fysiska och psykiska hälsan. De flesta menar också att ”gode man” varit en betydelsefull och stödjande person. Fritidsaktiviteter, framförallt via föreningslivet lyfts fram som en viktig del i ungdomarnas liv och en central faktor för gynnsam integration. I intervjuerna uttryckte samtliga en hög motivation att lära sig språket och en ambition att skaffa sig utbildning och jobb i Sverige. Samtliga ville bo kvar och leva sitt liv i Sverige. Studien stödjer tidigare forskning som visar att ungdomarna är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter som barn i Sverige och sedermera som svenska medborgare. Ungdomarna hade blandade erfarenheter av att bo på HVB hem. Några var nöjda medan andra lyfte fram behovet av mer kompetens och erfaren personal. Ett problem som de flesta ungdomar tog upp var att den första skoltiden med språkintroduktion inte gav möjlighet att träffa svenska elever.