Energigas 1
I korthet klimatet Biogasen i topp Biogas, rötnin
g 65 Biogas, förgasning HVO, matolja (restavfall) El inklusive batteri, 5 000 cykler* HVO, rapsolja Etanol (ED95) El inklusive batteri, 1 000 cykler* Naturgas (CNG) Diesel Vätgas, ångreformerad naturgas** Vätgas, elektrolys Syntetisk metan (SNG) 165 298 443 549 588 619 778 922 1113 1229 Syntetisk diesel (FT-diesel) 1642 1708 * Med cykler menas antal laddningar och användningar av batteriet (från full laddning till cirka 15 procent laddning). **Ångreformering av naturgas innebär framställning av vätgas från naturgas med hjälp av vattenånga. släppsfria måste fossilfri el kunna produceras. Marcus Gustafsson tycker det är trångsynt att bara titta på fordonens utsläpp när man diskuterar vad som är bäst för klimatet. Ur det perspektivet ser biobränslen ut att ge lika mycket utsläpp som fossila bränslen. Om exempelvis naturgas byts mot biogas syns ingen förbättring av koldioxidutsläppen. Samtidigt ingår biogasen i ett kretslopp och koldioxidutsläppen räknas som biogena. – Det finns många lösningar som minskar utsläppen som kan bidra till utfasningen. Man måste se till hela livscykeln för bränslet. Koldioxid som släpps ut från förnybara bränslen fixeras efter ganska kort tid igen av växter som så småningom kan bli nya förnybara bränslen. Om vi ska lyckas fasa ut fossila bränslen behöver vi satsa brett på allt som bidrar till omställningen, säger han. SIV ENGELMARK CEDERBORG Rapporten: Well-to-wheel greenhouse gas emissions of heavy-duty transports: Influence of electricity carbon intensity Transportation Research Part D, Vol.93 Marcus Gustafsson, Niclas Svensson, Mats Eklund, Joel Dahl Öberg, Aner Vehabovic (2021) Nästa Gotlandsfärja drivs med vätgas n Forskare vid Uppsala universitet/ Campus Gotland har fått stöd från Energimyndighetens sjöfartsprogram för att hitta lösningar på hur vätgas kan användas i den gotländska färjetrafiken. Målet är att presentera ett komplett, hållbart och tillförlitligt system för fossilfri vätgas som ska vara infört senast 2030. Då är det tänkt att rederi Gotlands vätgasdrivna konceptfartyg Gotland Horizon ska sättas i trafik mellan Visby och fastlandet. – Det är väldigt spännande att få arbeta med tillämpad forskning på det här sättet. Det är också kul att det i det här projektet både finns ett stort allmänintresse och ett stort forskningsintresse. Jag ser fram emot att kunna bidra med konkreta lösningar som kan Så påverkar olika drivmedel klimatet i ett livscykelperspektiv. Sifforna avser en långtradare och en europeisk elmix, som dock ger ett större klimatavtryck än den svenska elmixen som till största delen är fossilfri. Gram koldioxidekvivalenter per kilometer 600 miljoner till nya kompetenscentrum n Elva nya kompetenscentrum för hållbara energisystem får 600 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten. Både vätgas- och biogasforskning är med och delar på pengarna. Tanken är att bygga kunskap och kompetens som skyndar på omställningen. Vätgascentret TechforH2 får närmare 54 miljoner kronor för forskning med fokus mot tunga transporter. TechforH2 leds av Chalmers tekniska högskola i Göteborg i samarbete med bland annat Rise, Siemens Energy, Powercell Sweden och Scania. Total budget för projektet är omkring 162 miljoner kronor. Ett nytt kompetenscentrum inom biogasområdet, som bygger vidare på Biogas Research Center som i dag finns vid Linköpings universitet, har fått 60 miljoner kronor från Energimyndigheten. Det nya centret heter Biogas Solutions Research Center (BSRC) och syftet är att öka kunskapen om sociotekniska energisystem som innehåller biogasbaserade lösningar. Total omsättning blir under perioden runt 190 miljoner kronor. Övrig finansiering kommer från Linköpings universitet som är värd, och Sveriges Lantbruksuniversitet, samt ett 50-tal företag och offentliga organisationer. Energimyndighetens stöd till kompetenscentrumen gäller under fem år med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år. Visionsbild på nya vätgasfärjan Gotland Horizon. FOTO: REDERI GOTLAND snabba på sjöfartens omställning, säger projektledaren Björn Samuelsson, forskare i kvalitetsteknik vid Uppsala universitet/Campus Gotland. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Rederi Gotland/Gotland Tech Development, OX2, Linde Gas, Uniper och Bassoe Technology. Stödet som Energimyndigheten beviljat är tvåårigt och på drygt tre miljoner kronor. Nordisk marknad för bio-CCS utreds n Forskare på IVL Svenska miljöinstitutet ska tillsammans med Kungliga tekniska högskolan undersöka förutsättningarna för att utveckla en nordisk marknad för avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS. Syftet är att underlätta för en snabbare etablering och ta vara på den potential för storskalig bio-CCS som finns i Norden. Avskiljning och geologisk lagring av bio-CCS är en av de mest diskuterade teknologierna för negativa utsläpp. I Sverige skulle tekniken kunna tillämpas i första hand på massabruk och kraftvärmeverk. De sammanlagda utsläppen av biogen koldioxid från anläggningar i Sverige och Finland med årliga utsläpp över 300 000 ton är cirka 45 miljoner ton. ENERGIGAS NR 1 2022 29 Källa: Biogas Research Center Grafik: Bengt Salomonson