Tidningen Energi 1
I marknadens centrum Elmarknaden fungerar bra men
det finns förbättringspotential i vissa delar. Det menar Energimarknadsinspektionens generaldirektör Ulrika Hesslow som förklarar vad som krävs för att Sverige ska klara elektrifieringen. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: MELKER DAHLSTRAND U krainakrig, prisexplosion på elmarknaden och ökade krav från alla aktörer som vill elektrifiera snabbt. Man kan tänka sig att det finns lugnare jobbpositioner att äntra under sådana förhållanden än generaldirektörsposten på Energimarknadsinspektionen (Ei). Det var för ett år sen, den 1 maj 2022, som Ulrika Hesslow stegade in i sin nya roll på Ei – den myndighet som ska se till att Sverige har väl fungerande energimarknader. – Det var en tid när det hände väldigt mycket. Vi hade kriget, hela elektrifieringen och sedan kom också en ny regering efter ett tag. Det var stora frågor att sätta sig in i på kort tid, säger Ulrika Hesslow när vi ses på Ei:s huvudkontor i Eskilstuna. Det är många frågor som passerar Ei:s bord, men den mest omdiskuterade under det senaste året rör kanske elmarknadens funktion. Är det verkligen en optimal elmarknad när priserna sticker iväg så mycket och rör sig så kraftigt fram och tillbaka? Och har marknaden rätt funktionalitet för den snabba elektrifieringen? – Grunden, själva prissättningsmekanismen, fungerar väl. Sedan blev det en utbudschock när gasen började användas som ett medel i Ukrainakriget. Men de höga priserna är inte en konsekvens av att marknaden inte fungerar, säger Ulrika Hesslow. – Men det finns utvecklingsområden, till exempel de långsiktiga risksäkringarna, där likviditeten behöver öka. Även marknaden för stödtjänster och flextjänster kan utvecklas ytterligare. Hur ser du på EU:s nya reformförslag för elmarknaden som kom i mars? – Vi tycker det är bra att man inte förändrar prissättningsmekanismen och att man förstärker marknadsövervakningen. Vi vill utveckla forwardmarknaderna, men lösningarna bör vara marknadsbaserade utan för mycket interventioner, säger Ulrika Hesslow. Svenska kraftnät (Svk) har nyligen föreslagit att Sverige bör införa en kapacitetsmarknad på sikt – hur ser du på det? – Det skulle vara en mycket ingripande förändring av elmarknaden och det finns en risk att det skulle bli ineffektivt och dyrt. Vad skulle det kosta för elanvändarna? Skulle vissa producenter gynnas framför andra? Det behövs en grundlig konsekvensanalys innan ett eventuellt införande av en kapacitetsmarknad. Till 2045 behöver Sverige ha minst dubbelt så mycket el enligt de flesta prognoser – vad krävs för det? – Man måste jobba brett med acceptans och investeringssignaler. Därför är diskussioner om att sätta långsiktiga elpristak olyckliga. Sedan skulle det kunna behövas lokaliseringssignaler så att produktionen placeras på den mest effektiva platsen, säger Ulrika Hesslow. Men det handlar också om att tänka i system och helheter, menar hon. – Vi behöver jobba mer med sektorsintegration, där man med smarta lösningar kan koppla ihop fjärrvärme, vätgas och el så att de olika delarna kan stödja varandra. En tröskel för elektrifieringen är de långa och komplicerade tillståndsprocesserna för elnät, varav de flesta ärenden på olika sätt måste igenom EI:s nålsöga i något steg. Vad kan ni göra för att snabba på dem? – Vi har effektiviserat våra interna arbetssätt och verktyg och har också ökat personalstyrkan. Men de stora vinsterna handlar nog om att jobba tillsammans med Lantmäteriet och Länsstyrelserna. Om vi till exempel skulle kunna parallellställa vår process för nätkoncession med Lantmäteriets process för ledningsrätt skulle man nog kunna kapa ett års ledtider, konstaterar Ulrika Hesslow. TIDNINGEN ENERGI NR 2 2023 15