Tidningen Energi 1
För varje grad som returvärmen sänks ökar fjärrvä
rmeproduktionens totala verkningsgrad. Mats Andersson, distributionschef för fjärrvärme och kyla på Falu Energi & Vatten varmvattenberedare avsedd för en villa – i Kopparstadens verkstad. Därefter installerades den i ett befintligt hyreshus med 14 lägenheter, där den har producerat varmvatten i ett och ett halvt år nu. För att förhållandena skulle vara identiska som i det kommande Xhuset manipulerades den ordinarie varmvatten produktionen till att värma till knappa 49 grader istället för normala 55 grader. – Testriggen har fungerat perfekt och har halverat energiåtgången på sommaren då den största besparingen görs. På ett år förbrukade värmepumpen 2 000 kWh. Kör vi den i ett par år till så har vi fått tillbaka pengarna vi la på riggen, säger Kenneth Ahlström. P – Hela systemet vinner på en lägre returtemperatur, säger Mats Andersson, distributionschef för fjärrvärme och kyla på Falu Energi & Vatten. å fyra platser i Falun används returvärmen för att hålla ytor isfria på vintern, bland annat vid centralstationen och på idrottsanläggningen Kopparvallen. – Anledningen till att det går att nyttja returen är att värmeväxlarna i många fastigheter är ineffektiva med ett lågt temperaturuttag. För varje grad som returvärmen sänks ökar fjärrvärmeproduktionens totala verkningsgrad då vi kan plocka ut högre effekt i rökgaskondenseringen. Hela systemet vinner på en lägre returtemperatur, säger Mats Andersson, distributionschef för fjärrvärme och kyla på Falu Energi & Vatten. Dock kan problem uppstå när man utnyttjar returvärmen – flödet kan byta riktning i beroende på hur fjärrvärmeledningarna ansluter till varandra i området. Det kan göra att den egna returen pumpas tillbaka och på så vis gradvis sänker temperaturen med minskat energiuttag som följd. Detta fenomen kan uppstå vid vissa driftfall vid Kopparvallens markvärmeanläggning. – Det är något man måste vara uppmärksam på och vi gjorde noggranna studier av flödet i fjärrvärmeledningarna vid kvarteret Furiren där Xhuset ska byggas, men inget som såg problematiskt ut upptäcktes, säger Mats Andersson. Hur stor potentialen är för att nyttja returvärmen är svårt att räkna ut, enligt Mats Andersson, men andra fastighetsbolag har visat intresse för tekniken och energibolaget har fått en förfrågan om att leverera returvärme till en växthusodling. I norra delen av Falun håller ett nytt industriområde på att växa upp med stora datahallar. Här använder Falun Energi & Vatten restvärmen från en datahall till att torka spån – och stora mängder lågtempererade restströmmar kommer snart att finnas tillgängliga. – Det skulle vara en dröm att kunna använda denna överskottsvärme till uppvärmning av hus. Det är i dessa lågtempererade restenergier som den verkliga potentialen för tekniken finns, avslutar Kenneth Ahlström. Sekundärkretsarna i kvarteret Hyttkammaren. 34 NR 2 2023 TIDNINGEN ENERGI