Tidningen Energi 1
Reportage Nederländerna Hybridpark ger ökad kapac
itet Sol, vind och tolv containrar fulla med batterier. I hybridparken Haringvliet Zuid i Nederländerna kombinerar Vattenfall olika tekniker för att producera el mer effektivt och utnyttja infrastrukturen optimalt. För att skapa acceptans har Vattenfall startat en energifond som finansierar lokala projekt. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT FOTO: MAGNUS HARTMAN D 40 NR 2 2023 TIDNINGEN ENERGI e sex vindkraftverken höjer sig över det låglänta landskapet längs Haringvliet, ett inlopp i Nordsjön i sydvästra delen av Nederländerna. Vårsolen speglar sig i 115 000 solpaneler. – Här blåser det bra och här är inga höga byggnader som skuggar solpanelerna, säger Herre van der Meulen, produktionschef på Vattenfall, som ansvarar för driften och det tekniska underhållet. Bakom honom finns batterierna — samma sort som bilföretaget BMW använder — instoppade i tolv stora containrar. Batterierna är den tredje delen i energiparken, som ska producera cirka 140 GWh el per år, vilket motsvarar förbrukningen för 40 000 nederländska hushåll. I Haringvliet delar alla de tre teknikerna samma nätanslutning, men en hybridanläggning kan även bestå av andra kombinationer, konstaterar Herre van der Meulen. – Ibland kan det vara mer vettigt att kombinera enbart vind och batterier, eller batterier och sol, eller bara sol och vind. Men att kombinera är helt klart en lösning för framtiden, säger han. Haringvliet Zuid, som är Vattenfalls första anläggning med alla de tre teknikslagen, togs i drift i slutet av mars 2022. Genom att kombinera vindkraft, solkraft och batterier hoppas företaget kunna leverera mer hållbar el till lägre kostnad för samhället. Eftersom produktionsperioderna för vind och solkraft kompletterar varandra är det möjligt att utnyttja den tillgängliga nätkapaciteten på ett smartare sätt. När vi producerar mer än vi gör av med kan vi lagra i batterierna och använda när vi behöver. Herre van der Meulen, Vattenfall, ansvarig för driften i Haringvliet Zuid. – Antalet dagar på året när det både blåser ordentligt och är solsken är ganska få. Nu kan vi balansera energislagen bättre. När vi producerar mer än vi gör av med kan vi lagra i batterierna och använda när vi behöver, säger Herre van der Meulen. Driften blir kostnadseffektiv då alla teknikslag kan utnyttja samma infrastruktur som exempelvis vägar, nätanslutning och transformatorstationer. Dessutom används marken effektivt då de olika teknikslagen är samlade. Haringvliet är en av mynningarna i RhenMeusedeltat. Vi befinner oss på Goeree Overflakkee, en av flera låglänta öar och halvöar nära fastlandet några mil söder om Rotterdam. Några mil ut mot Nordsjön väntar Haringvlietdammen, som både är en sluss och översvämningsbarriär. Dammen är en del av Deltawerken, det omfattande system av vallar, barriärer, fördämningar och slussar som skyddar de utbredda landområden som i den här delen av Nederländerna ligger under havsnivån. – Att få fram mark för vindkraft är svårt. Kommunerna kan säga nej, men i det här fallet var både kommunen och markägarna positivt inställda, säger Herre van der Meulen. De tusentals solpanelerna breder ut sig som ett glimmande täcke under de knappt 150 meter höga vindturbinerna. Höjden är noga reglerad. Solpanelerna sitter på stålställningar, 1,5 meter ovanför marken. – Höjden på solpanelerna bestäms av att folk tycker om att gå i området och vill ha fri sikt. Vi har byggt dem lite lägre än vi normalt gör, säger Robert Portier, talesperson på Vattenfalls kommunikationsavdelning. Han visar med handen hur solen rör sig över himlen. Från Hollands Diep och floderna Rhen och Meuse i öster, rakt över närmsta samhället Middelharnis och sedan ut över Nordsjön mot sydvästra England.