Tidningen Energi 1
Att minska koldioxidutsläppen från kemiindustrin
i Stenungsund är inte viktigt bara lokalt utan för att kunna nå hela Sveriges klimatmål, menar Sara Mårlind och Stina Welming. R 26 NR 2 2023 TIDNINGEN ENERGI egnet strilar ner från himlen och blandar sig med vattenånga från Perstorps anläggning, en bit utanför Stenungsund på västkusten. Det är ett myller av rör och skorstenar och för en utomstående ser det ut som ett obegripligt hopplock av silvriga krokiga rör. Givetvis är allt väl genomtänkt och det är på insidan av rören som själva produktionen av kemikalier sker. I olika steg i anläggningen produceras framför allt aldehyder, alkoholer, syror och estrar. Det är specialkemikalier som används för att bland annat tillverka vattenbaserad färg, plast och säkerhetsglas. Här finns också en anläggning för biodiesel. Iförda säkerhetskläder, skor, hjälm och skyddsglasögon går jag och fotografen tillsammans med kommunikationschefen Sara Mårlind och Git Malmros, ansvarig för elinköp, runt på Perstorps stora anläggning. Vi följer en smal sträcka på vägen där det är markerat att vi får gå. Det är ännu en del i säkerhetsarbetet som finns på området. Vi går upp för en backe, där det ligger en stor grusplan. – Det är här vår satsning Project Air ska byggas, säger Sara Mårlind och pekar ut över marken. Project Air är en produktionsanläggning för hållbar metanol som är planerad att starta 2026, men först krävs beslut kring miljötillstånd i Mark och miljödomstolen, vilket ska ske under våren, och därefter tas det definitiva investeringsbeslutet. Bakom satsningen står Perstorp och Uniper. Planerna är långt framskridna och i början av året fick projektet 97 miljoner euro från EU:s innovationsfond och det har även beviljats 295 miljoner kronor av Industriklivet. – Vi kommer att använda beprövad teknologi och restströmmar från vår anläggning tillsammans med förnybart väte och biogas, som för första gången ska användas för storskalig produktion av hållbar metanol, förklarar Sara Mårlind. Att Perstorp och Uniper fick pengar från EU till satsningen beror på att tillverkning av hållbara råvaror inom kemiindustrin leder till kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser: en minskning med 500 000 ton koldioxid i jämförelse med en konventionell metanolsyntes. – Denna minskning är inte enbart viktig för Stenungsund utan för att kunna nå hela Sveriges klimatmål, säger Sara Mårlind och fortsätter: – Metanolen kommer att gå in i våra produkter och därigenom få effekter i många industriella värdekedjor och material och är ett steg i att minska Europas fossilberoende.