Tidningen Energi 1
Forskning SÅ KAN VÄTGAS STÄRKA FJÄRRVÄRMEN Lönsam
heten för vätgasproduktion ökar om man tar tillvara på restvärmen och tillför den till ett fjärrvärmesystem, enligt en ny studie från Rise. Det behövs dock en förändring av dagens styrmedel för att underlätta denna användning. TEXT: ANN-SOFIE BORGLUND ILLUSTRATION: ERIK NYLUND F 56 NR 2 2023 TIDNINGEN ENERGI lera tidigare studier har visat att det inte lönar sig att tillverka vätgas av el för att senare göra el igen. Det beror framför allt på att det är så stora energiförluster – omkring 75 procent – i hela omvandlingsprocessen. – Men förlusterna blir värme och genom att ta vara på den i ett fjärrvärmesystem skapas nytta. I processen får man också ut syrgas, vilken kan ha ett värde för fjärrvärmebolag i deras förbränningspannor, säger Anders Wickström, senior projektledare på Rise och den som lett studien. Värmen som skapas vid vätgasproduktion kan vara cirka 70 grader, beroende på typ av elektrolysör. Det är för lågt för vanliga fjärrvärmenät, men kan på olika sätt höjas, exempelvis genom spetsvärme från en förbränningspanna. Man kan också sätta in en värmepump för att höja temperaturen. – Vi studerar hur en värmepump kan utnyttjas på olika sätt. Dock innebär den en ökad kostnad både som investering och för den ytterligare eleffekt som krävs. Vissa nya fjärrvärmesystem byggs också för lägre temperaturer där 70 grader räcker gott och väl. Det blir aktuellt i Stångby, norr om Lund. Där genomför Kraftringen en studie där de undersöker om sektorkoppling med en vätgasanläggning driven av lokal vindkraft ska implementeras till det lågtempererade fjärrvärmesystemet i Stångby. Det finns också energibolag som ligger på gränsen för deras värmekapacitet även sommartid. Då kan alPROJEKTETS REKOMMENDATIONER • Harmonisera lagstiftningen för att skapa rättvisa och jämbördiga förutsättningar som inte beror av företagets huvudverksamhet. • Regelverket bör styra så att den anläggningskonstruktion som ger lägst skattekostnad också ger högst energi- och miljöprestanda. • Anpassa regelverket för ursprungsgarantier så att förbrukad el för vätgasproduktion betraktas som externt tillförd och därmed inte påverkar tilldelningen av ursprungsgarantier för kraftvärme anläggningar. ternativet till att bygga en ny förbränningspanna vara att i stället ta vara på restvärme från vätgasproduktion. Det kan bli ett billigare alternativ. – Vätgasen har även andra nyttor, exempelvis som fordonsbränsle för tunga transporter där batterier inte lämpar sig. Det blir troligtvis bättre lönsamhet, skapar större flexibilitet för anläggningsägaren och minskar kraven på lagrets storlek, säger Anders Wickström och fortsätter: – Sedan vi började studien har också frågor kring beredskapslager och uppstart av elnät i ödrift blivit mer aktuella. Genom dessa tjänster kan det finnas ytterligare en intäktsström till ett vätgaslager. Anders Wickström lyfter även att efterfrågan på system tjänster har ökat i betydelse. Att tillverka vätgas från en alltmer väderberoende elproduktion bidrar till att stabilisera elnätet. Eftersom det går att lagra vätgasen kan anläggningsägaren sälja systemtjänsten FCRD. När nätet är hårt belastat kan elektrolysprocessen dra ner sin elförbrukning och därmed bidra till att minska effekttoppar. D et är många faktorer som spelar in kring lönsamheten i vätgasproduktion och att öka nyttorna kan vara avgörande för att energibolag ska våga satsa på vätgas. – Det finns osäkerhetsfaktorer. Elpriset är den största kostnaden och där har vi sett stora höjningar det sista året. Men baserat på tidigare ”normala” år är vår bedömning att det går att producera vätgas för cirka 30 kronor per kilo om man inkluderar olika sektorkopplingar. Vätgas Sverige anger att kostnaden ligger runt 40–60 kronor per kilo. Att vi får fram en lägre kostnad beror på att vi har med intäkter från fjärrvärme, syrgas och stödtjänster, säger Anders Wickström. Studien visar samtidigt att regelverken på området inte har följt med utvecklingen inom vätgas och det kan också påverka kostnaderna. Det gäller inte minst energibeskattningen som har stor påverkan på verksamhetens ekonomi. Vid produktion av vätgas i en elektrolys går det åt stora mängder el. Vilka komponenter i processen som kan användas skattefritt eller med reducerad skattesats är därför centralt. Med dagens lagstiftning kan den samlade skatte