Tidningen Energi 1
Han påpekar att Borealis liksom de andra kemiföre
tagen i klustret har arbetat med omställningsarbete under flera år. Parallellt med detta jobbar de också med energieffektivisering. P å Borealis anläggning i Stenungsund tillverkar de polyeten, en plast som framför allt används till högspänningskablar och olika typer av rör, till exempel för vatten och avlopp. Råvaran är idag i huvudsak fossil. – Vi har därför höga koldioxidutsläpp och för att klara Parisavtalet behöver vi göra förändringar med hjälp av ny teknologi och innovation, samt få goda förutsättningar från myndigheter och andra funktioner. Vi behöver göra lösningar som är bra både för miljön och företaget, säger Jonas Eklund. – Tester pågår för att kunna ersätta delar av den fossila råvaran med förnybara alternativ, men det finns fler lösningar, och det är viktigt att vara öppen för olika vägar framåt mot hållbarhet, säger Jonas Eklund och pekar på att det kommer att behövas fler lösningar, som exempelvis CCS eller liknande. Ett annat av de projekt som Borealis tittar på i nuläget är att elektrifiera en ångpanna, vilket skulle leda till ett ökat elbehov på 70 MW. – Den elen finns inte nu och vi vet inte heller när den kommer att finnas. För oss är det också viktigt att den är förnybar och håller ett konkurrenskraftigt pris, säger Jonas Eklund. Bolaget satsar även på att öka de cirkulära flödena och genomför just nu en studie för en anläggning med kemisk återvinning av plast i Stenungsund. Kemisk återvinning är ett komplement till mekanisk återvinning, och är en viktig pusselbit för att skapa en helt cirkulär ekonomi kring plast och på så sätt minska plastens klimatpåverkan. Studien tittar på pyrolystekniken, som innebär att plastavfall upphettas till omkring 800 grader, i en syrefri eller syrefattig miljö. Då produceras en pyrolysolja, som skulle kunna användas som återvunnen råvara till Genom naturen slingrar sig rören fram mellan de olika kemibolagen i Stenungsund. krackern, i stället för ny fossil råvara. Den nya anläggningen kommer också att kräva energi och målet är att ha den på plats år 2026. – För att vi ska kunna göra vår viktiga produktion hållbar kommer vi behöva dubbelt så mycket el till 2030 jämfört med idag. Vi energieffektiviserar kontinuerligt men vi vet att de stora omställningsprojekten kommer att kräva mer energi. Vi är redan idag en stor förbrukare, och det ser likadant ut för övriga industrier. Nu behöver vi besked om vi får el för att kunna ta våra investeringsbeslut, avslutar Jonas Eklund. Magnus Baltgren anläggningsansvarig, Vattenfall Det är häftigt att det är så många företag på västkusten som vill ställa om. Samtidigt är det en utmaning att möta den efterfrågan på el som industrin vill ha. Vi har gått med i Hållbar kemi för att förstå var våra kunder är på väg och kunna hjälpa dem i omställningen. Det är storskalig vindkraft till havs som är lösningen på kort sikt tillsammans med olika lagerlösningar som vätgas. Vi räknar med att kunna hålla tidplanerna för våra två vindkraftparker utanför Tjörn och Orust och de ska kunna börja leverera el från 2031, om kommande investeringsbeslut fattas. Det handlar om 20 TWh, så det är ett rejält tillskott. Martin Norlund programledare, Svenska kraftnät, ledningar syd Svenska kraftnät har i dag inget transmissionsnät till Stenungsund, utan området försörjs via Vattenfalls regionnät. Under 2022 startades ett projekt för att bygga en ny transmissionsnätsledning till Stenungsund med målet att ha den på plats 2031. Projektet är ett av de mest prioriterade på Svenska kraftnät. Vår ambition är att försöka få ledningen i drift tidigare genom att komprimera den egna processen. Vi ska göra vad vi kan för att möta samhällets krav och undvika att bromsa utvecklingen i regionen. TIDNINGEN ENERGI NR 2 2023 29