Tidningen Energi 1
BiogasFörgasningsanläggning Restströmmar Koloxid
Koldioxid Vätgas CO2 Perstorp Va๎en Vätgas Metanolreaktor Metanol Molekyler Förnybar energi Elektrolys Tanken med Project Air är att skapa en klimatneutral och cirkulär metanolproduktion för kemisektorn. I anläggningen används koldioxid och andra restströmmar från Perstorp kombinerat med biogas samt vätgas från en ny elektrolysanläggning som drivs av förnybar el. Bakom projektet står även Uniper som kommer driva elektrolysanläggningen. KEMIINDUSTRIN I STENUNG SUND I Stenungsund finns sedan 1960talet Sveriges största kemikluster. Kemiindustrin här sysselsätter 2 500 personer och sysselsätter ytterligare dubbelt så många när underentreprenörer räknas med. Kemiklustret står för två procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp och behöver snabbt ställa om för att möta de nationella målen på nettonollutsläpp till 2045. Dessa industrier spelar en viktig roll för omställningen då andra industrier förlitar sig på hållbara kemiprodukter för sin produktion. Perstorp är ett av totalt sex kemibolag som ligger inom några kilometers radie i utkanten av Stenungsund. Bolagen samarbetar tätt med varandra, vilket också märks rent fysiskt genom de långa blanka rörledningar som förbinder industrierna och som slingrar sig fram i naturen mellan bolagen. Här finns också fjärrvärmerör, för huvuddelen av fjärrvärmen i Stenungsund kommer från spillvärmen från kemiindustrierna. Den petrokemiska verksamheten började här på 1960talet. Innan dess var Stenungsund en mindre ort med ett par tusen invånare, som främst arbetade med jordbruk. 1960 påbörjades den stora förändringen, då kommunen skrev avtal med Esso, MoDo och Fosfatbolaget om etablering. Att bolagen valde just Stenungsund berodde bland annat på närheten till en djuphamn. Även Helsingborg sågs som ett alternativ, men det sägs att de förtroendevalda i Helsingborg inte kunde gå med på kravet att hålla planerna hemliga och att valet föll därför på Stenungsund. Idag arbetar 2 500 personer i kemiklustret och här görs kemikalier till en rad olika användningsområden som färg, rör och läkemedel. Verksamheten är därför central för många andra industrier. Den medför dock stora kol dioxidutsläpp, vilket nu bolagen vill göra något åt. V i går in på Perstorps kontor där även Stina Welming, programchef för Hållbar kemi, och Jonas Eklund, klimat och energiexpert på Borealis, är på plats. Hållbar kemi är en samverkansorganisation som arbetar för fem av bolagen i klustret och syftet är att skapa de stora förutsättningarna för att kunna ställa om. โ Kemiindustrin i Stenungsund står för två procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, så det är viktigt att vi kan ställa om här. För att det ska kunna ske behöver vi jobba på många fronter och där är energiomställningen en del. Andra viktiga delar är koldioxidavskiljning och att ställa om till biobaserade och cirkulära råvaror, säger Stina Welming. โ Det finns planer på omställningsprojekt på tio miljarder kronor i klustret, vilket kan spara en miljon ton koldioxid per år längs värdekedjan. Till det krävs mycket el, men det är ett stort gap mellan vad bolagen behöver och vad de kan få för effekt, säger hon. I investeringarna som planeras på området ingår kemisk återvinning av plast, elektrifiering av ångpannor, etanol till eten, elektrifiering av krackningsprocesser och Project Air. Men frågan är om all den el som efterfrågas kommer att finnas. โ Bolagen här är globala och ska investeringarna hamna i Stenungsund och Sverige krävs att det Nu behöver vi besked om vi får el för att kunna ta våra investeringsbeslut. Jonas Eklund, klimat- och energiexpert på Borealis TIDNINGEN ENERGI NR 2 2023 27