Omtanke 1
LSS-UTREDNINGEN sa funktionshindrande) består av
tio olika insatser där personlig assistans är en insats. Idag har totalt cirka 80 000 personer LSS-insatser, varav drygt 20 000 har personlig assistans. Totalt kostar LSS cirka 75 miljarder kronor, varav personlig assistans cirka 28 miljarder. Enligt förslagen ska inga kostnadsbesparingar ske, men heller inga kostnadsökningar. De viktigaste förslagen är: 1. All personlig assistans blir ett statligt ansvar – Tidigare har ansvaret delats mellan stat och kommun, vilket har lett till problem. Personer har bollats emellan. Nu blir det ett tydligare ansvar, säger Gunilla Malmborg. 2. Ny LSS-insats till barn under 16 år och deras familjer – Det blir ett bredare stöd som kommunerna får ansvaret för. Det gör att man lättare kan följa upp och säkerställa kvaliteten. Stödet innefattar till exempel omvårdnad, medicinsk tillsyn och aktiviteter där man tar sikte på hela familjens behov. 3. Ny LSS-insats för dem som behöver ett förebyggande pedagogiskt stöd 4. Ny insats i form av personlig service och boendestöd – Man ska själv i högre grad få bestämma hur man ska bo. Det här är något som har efterfrågats. Här ingår också ledsagarservice, säger Gunilla Malmborg. 5. 20-timmarsgränsen för personlig assistans försvinner Den gränsen har fått mycket kritik och många upplever sig kränkta när man ska behöva ta tid på toalettbesök och liknande. – Man behöver fortfarande kvalificera sig för att få personlig assistans men på en lägre nivå än 20 timmars grundläggande behov. Grundläggande behov kan vara att äta och klä på sig. För övriga personliga behov som fritidssysselsättning, att gå till jobbet och att delta i föreningsaktiviteter tillämpas en schablon på 15 timmar i veckan. – Det är tänkt att förenkla och tydliggöra. Klarar man sig inte med 15 timmar kan man söka mer, hävdar Gunilla Malmborg. Utredningen har haft två huvudsyften; att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än de är idag och att insatserna inom LSS ska bli bättre anpassade för dem som behöver insatserna. Utredningen föreslår att den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2022. ● Släng förslagen i papperskorgen! FUB är kritisk mot LSS-utredningen Kritiken lät inte vänta på sig efter att förslagen från LSSutredningen presenterades. Föräldrar till barn som föreslås få nya alternativ till sin personliga assistans uttalade sig i tv och tidningar. FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, har tidigare debatterat utredningen. Nu uppmanar man att slänga LSS-förslagen i papperskorgen. Harald Strand, förbundsordförande, FUB. Funktionsrättsrörelsen har tidigare kommit med massiv och allvarlig kritik kring LSS-utredningen. När förslagen offentliggjordes var FUB snabba att kommentera resultatet, liksom Assistanskoll, Riksföreningen JAS, Svenska Downföreningen och Funktionsrätt Sverige, som alla uttryckte liknande åsikter. – Slutresultatet blev tyvärr lika illa som vi befarade, i vissa delar till och med värre, säger FUB:s förbundsordförande Harald Strand. Förslaget om att ta bort personlig assistans för barn under 16 år ligger kvar. Vårdnadshavarna skulle därmed förlora möjligheten att välja vem som ska ta hand om deras barn i sitt eget hem. – Vi känner stor oro inför hur kommunerna ska kunna garantera kvalitén i de insatser som är tänkta att ersätta personlig assistans, säger Harald Strand. Vi ser redan idag enorma skillnader i utförande mellan olika kommuner och med de nya insatserna minskar enskildas och anhörigas inflytande och självbestämmande. Insatsen korttidstillsyn, som ges till ungdomar som har svårt att klara sig själva före och efter skoldagen samt under skollov, har getts en helt ny innebörd. I stället för det uttalade syftet enligt lagens förarbeten, att erbjuda en trygg, anpassad och meningsfull tillsyn, lyfter utredningen in helt nya begrepp som ”utbildning” och ”livslångt lärande”. Detta trots att begreppen inte används överhuvudtaget i LSS lagtexten om insatsen korttidstillsyn. FUB menar att utredningens förslag innebär en fortsatt nedmontering av LSS – något som funktionsrättsrörelsen befarade redan när de ursprungliga direktiven skrevs. – Trots den stora mängden underlag och förslag från bland annat FUB, lämnar utredningen ytterst få konkreta förslag på hur LSS kan utvecklas till det bättre, säger Harald Strand. Vi saknar förslag på många viktiga områden, till exempel hur lagen ska motverka den stora bristen på gruppbostäder, kvalitetsbrister i daglig verksamhet, den stora minskningen i insatser riktade till barnfamiljer, det växande antalet ej verkställda beslut… Listan på akuta förbättringar är lång och om utredningens förslag blir verklighet, blir den ännu längre. ● www.ssil.se | 33