MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2020 1
FJÄRRANALYS Skogliga fakta – gröna data som skapa
r nya metoder och möjligheter Inom Mistra Digital Forest pågår ett omfattande forskningsarbete inom fjärranalys. Arbetet handlar om att utveckla nya metoder för att ta fram databaser som beskriver skogen med data från laserskanning, satellitbilder och skördare. På följande sidor presenteras ett urval kring den forskning som pågår kring detta. Kartan visar trädslag där blått är tall, rött är gran och grönt är lövträd. Bild: SLU O Satellitdata + högupplöst laserdata = klassning av trädslag Trädslag saknas i Skogliga grunddata som Skogsstyrelsen och SLU på uppdrag av regeringen tar fram med hjälp av laserskanning. Genom att kombinera satellitbilder med laserdata från flera tidpunkter undersöker Mats Nilsson och hans kollegor på SLU möjligheten att klassa trädslag för större områden och utvecklar metoder som kan användas nationellt. – I vårt arbete använder vi satellitbilder (Sentinel 2-bilder) som levereras löpande med 3-5 dagars mellanrum. Det gör att vi kan få flera bilder under en vegetationsperiod, vilket är fördelaktigt vid trädslagsklassificeringar. Exempelvis är det bra att använda en bild tagen före och en bild tagen efter det att lövträden slagit ut för att skilja mellan barr- och lövskog, säger Mats Nilsson, forskare vid SLU. De metoder som Mats och hans kollegor utvecklar skattar volymen per trädslag utifrån en kombination av Sentinel 2-data från två tidpunkter och laserdata – den pågående nationella laserskanning som Lantmäteriet ansvarar för där mängd och volym kan urskiljas. Dessutom pågår ett arbete på SLU med att skatta trädslag enbart baserat på högupplösta multispektrala laserdata på de försöksområden som skannades 2019 (mer om det går att läsa i intervjun med Eva Lindberg på följande uppslag). – Det finns många studier som utnyttjar tidsserier med satellitbilder för trädslagsklassificering. Men det vi gör är inte bara att använda satellitdata utan även laserdata, samt att utveckla metoder som kan användas nationellt. Eftersom det inte går att ta fram tillförlitliga trädslagsuppgifter utifrån enbart den nationella laserskanningen behöver vi använda flera datakällor. Vad finns det för värde i att kunna klassa trädslag? – Trädslagsuppgifterna är viktiga för att planera skogsvårdsåtgärder så att röjningar och gallringar utförs i rätt tid. Dessutom är de viktiga för att se vilka volymer av olika trädslag som faller ut vid en avverkning. Ytterligare en viktig aspekt är naturligtvis naturvård och planering av hänsynsåtgärder i samband med avverkningar. Hur långt fram i tiden ser ni att implementering av detta skulle kunna bli verklighet? – De metoder som vi utvecklar bedömer jag att vi relativt snart skulle kunna använda operationellt för att ta fram rikstäckande trädslagskartor. Förhoppningsvis kan vi ta fram nationella trädslagskartor i samband med att Lantmäteriets pågående nationella laserskanning är klar. Dock så blir produktionsprocessen mer komplex, och därmed dyrare, när både laserdata och satellitbilder ska kombineras. Implementeringen trädslagsvisa volymskattningar av denna typ i nationell skala är därmed även en budgetfråga, avslutar Mats Nilsson. Om Lantmäteriets nationella laserskanning och Skogliga grunddata Regeringen har gett Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att uppdatera, utveckla och tillgängliggöra Skogliga grunddata, som ger skogssektorn tillgång till digital information och stora möjligheter till effektivisering och kvalitetshöjningar. Uppdraget utförs via Lantmäteriets laserskanning av Sveriges skogsmark. Laserskanning av skog innebär att skogsmarken kartläggs och data av olika slag samlas in med hjälp av flygplan. Då skogen är dynamisk och förändras ständigt behöver skogliga data uppdateras och utvecklas för att vara fortsatt användbara. Under våren 2018 började Lantmäteriet att tillhandahålla laserdata från en ny laserskanning. Totalt kommer 75% av Sveriges yta att skannas. Planen är en regelbunden skanning och att efter ungefär sju år återkomma till och skanna samma område igen. Källa: Skogsstyrelsen Kartan visar det område vid Laxsjön i nordvästra Medelpad på 50 000 ha som SCA lät laserskanna med flyg sommaren 2019. Resultatet från den högupplösta laserskanningen har SCA ställt till förfogande för forskare inom Mistra Digital Forest. Bild: SCA 12 M A T S N L I S S N