MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2020 1
FJÄRRANALYS Drömmen vore att lista ut vilken skan
ningsmetod vi ska använda för att få fram information om trädslag. JOHAN EKENSTEDT Laserdata från flygburen (ALS) och markbaserad (TLS) laserskanning slås samman i kluster som ska ge information om strukturer, trädkronor och buskar. Bilden är gjord av Langning Huo, postdoc på SLU i Umeå, som jobbar i projektet. Nytt projekt kring naturvärdesindikatorer från laserdata Utöver trädslag menar han att det som fattas för att det ska bli riktigt bra är hur många träd det är per hektar. – Skulle man kunna lösa det skulle man slippa göra så mycket mätningar på marken, konstaterar han. Med arbetet som görs i Mistra Digital Forest hoppas Johan Ekenstedt få fram lika bra data som vid fältmätning eller bättre. – Drömmen vore att lista ut vilken skanningsmetod vi ska använda för att få fram information om trädslag, vilken metod som ger bäst resultat och är mest kostnadseffektivt. Det kostar ju rätt många miljoner att skanna skogen, säger han. Små träd – inte mindre viktiga Men det är inte bara de stora träden som är viktiga att kunna identifiera, utan även lägre vegetationslager. Att kunna se små träd är både fördelaktigt ur ett biodiversitetsperspektiv, till exempel små träd som fungerar som gömställen för fåglar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är informationen i den lägre vegetationen också värdefull för att planera röjning och gallring med högre precision. Langning Huo, postdoc på SLU, håller på med en studie kring lägre vegetationslager och analysen är nästan färdig. – Den metod Langning Huo använder grupperar ihop punkterna i grupper som motsvarar trädkronor eller buskar, sedan letar den rätt på alla trädkronor som är i det översta kronskiktet som plockas bort. På så sätt kan man få ut information om vad som finns längre ner, säger Eva Lindberg. – Målet är att vidareutveckla metoder för att ta fram information som är relevant för bedömning av naturvärden i boreal skog från programmets flygburna laserdata med hög punkttäthet och utvärdera hur användbar den är, säger Eva Lindberg på SLU, som leder det nya projektet inom Mistra Digital Forest som hösten 2020 beviljades medel från programmets strategiska reserv. Metoderna kan användas för att ta fram kartor med habitatkvalitet, med andra ord kartor som beskriver arternas livsmiljöer, i områden som har skannats med multispektral laserskanning. – Kartorna kan i sin tur användas för analyser av naturvärden på landskapsnivå och för att underlätta skoglig drivningsplanering, förklarar Eva Lindberg. Hon menar att de främsta utmaningarna handlar om att undersöka vilken typ av information kopplad till naturvärden som faktiskt är möjlig att ta fram från laserdata samt hur noggrann informationen är. Södra kommer att utvärdera den praktiska användbarheten av kartorna. – Resultaten från detta projekt kommer att vara användbara för att studera effekten av olika åtgärder i skogsbruk och naturhänsyn på landskapsnivå. Det ger i sin tur information om hur mycket naturvårdsåtgärder, både vad gäller generell hänsyn och avsättningar, som behövs för en given areal för att uppnå kriterierna i miljöcertifieringar, avslutar Eva Lindberg. Förutom SLU och Södra deltar även Skogforsk i projektet som planeras att pågå under 2020-2021. Att utveckla metoder och använda laserdata för att ta fram information om biodiversitet och naturvärden på landskapsnivå är vad ett nytt projekt inom Mistra Digital Forest ska göra. 15