MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2020 1
UTBLICK MOT EU Framsteg och samarbete – därför är
forskning en nyckel till att påverka EU Skogsbruket är en del av lösningen på klimatfrågan och driver tillväxt i den globala bioekonomin. Det är en självklarhet i länder som Sverige och Finland där skogsbruket är en viktig näring, och där man fokuserar mycket på att utveckla det hållbara skogsbruket. I andra delar av EU har man delvis en annan syn på bioekonomi och skogsbruk. För att få EU:s beslutsfattare med på tåget gäller det att agera nu, anser Maria Wetterstrand, styrelseledamot i Mistra Digital Forest. – Det handlar om att visa att det går att kombinera ett skydd av biologisk mångfald med ett aktivt skogsbruk. Med en bakgrund som språkrör för Miljöpartiet och numera stationerad som konsult i Bryssel har Maria Wetterstrand lite av en fot i varje läger. Hon är väl insatt i de kritiska argument som förs mot skogssektorn och är väl införstådd i sakfrågorna – samtidigt vet hon hur man talar om skogen i EU-parlamentets korridorer och de hinder som väntar svenska skogsbruket om branschen inte tar ett rejält kliv fram. – Generellt sett är synen på skogen och skogsnäringen inom EU ganska negativ ur ett miljöperspektiv. I Sverige har vi länge diskuterat hur bioekonomin kan bli en lösning på klimatfrågan, medan diskussionen inom EU mer handlar om hotet mot biologisk mångfald som man anser att skogsbruket utgör, säger Maria Wetterstrand. Skogspolitiken är i grunden en nationell fråga där nationella regelverk ska gälla. Men EU har också gemensamma övergripande strategier kring biodiversitet, skydd av skog och hur man ska hantera skogsfrågor internationellt. Och det är här som beslut kan tas som även omfattar Sverige. Vilka är de främsta utmaningarna för svenskt skogsbruk i relation till EU? – Det handlar om att visa att det går att kombinera ett skydd av biologisk mångfald med ett aktivt skogsbruk. De digitala verktygen som man försöker utveckla och använda sig av kan hjälpa till att visa att det finns en stark utveckling inom Om Horisont Europa Horisont Europa är EU:s nya ramprogram inom forskning och innovation. Ramprogrammets budget uppgår i dagsläget till 95,5 miljarder euro. Programmet har tre huvudinriktningar: Vetenskaplig spetskompetens, Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft samt Innovativa Europa. 6