MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2020 1
DIGITALA STÖD Det är mycket som kan göras med de
här digitala verktygen, man har bara skrapat på ytan än så länge. PER NORDIN MYCKET ATT VINNA MED SMARTA FÖRYNGRINGAR För att ta reda på hur man kan jobba med digitala verktyg vid planering av föryngring drog Per Nordin, doktorand på Skogforsk, igång ett projekt inom ramen för FRAS, Framtidens Skogsskötsel i Södra Sverige, där koordineringen av hans arbete medfinansieras av Mistra Digital Forest. – Vi vill ge verktyg till skogsägare och förvaltare så att de ska kunna variera sig i val av trädslag och ge dem flexibilitet, säger han. Smarta föryngringar som projektet heter består av tre delprojekt, där den första delen handlar om markberedningsintensitet och hur man kan använda markfuktskartor för att se variationer i marken på ett hygge. Det andra delprojektet som pågått i två tillväxtsäsonger består av markfuktskartor på plantnivå, för att se vilken effekt fuktigheten i marken har på tall, gran och björk. Del tre är i uppstartsfasen och kommer att pågå under 2021. Målet där är att ta fram en modell där man kan förutsäga överlevnad för plantor med hjälp av digitala data och fältmätta data, förklarar Per Nordin. – I det här försöket kommer vi att se på planteringspunkter och överlevnad så att man ska kunna fatta ett sunt beslut vid plantering. Vi vill ge verktyg till skogsägare och förvaltare så att de ska kunna variera sig och ge dem flexibilitet. Hur kan föryngring bli smartare med digitala verktyg? – Ett hygge har ofta en naturlig variation, vilket gör att man bör precisera sina åtgärder, såsom att inte plantera samma trädslag och inte plantera överallt. Exempelvis ska man plantera tall på torra marker och gran på fuktiga marker. De absolut blötaste partierna ska man inte plantera alls på, där kommer det istället upp naturlig föryngring. På så sätt får du också ner kostnaderna genom att det inte planteras så mycket, säger Per Nordin Att jobba med anpassad föryngring utan digitala verktyg tar mycket tid och kräver många gånger otroligt god lokalkännedom. Därför är det vanligt att man istället sätter samma klass på allting och använder samma trädslag överallt, säger Per Nordin och påpekar att det finns flera fördelar med variation. – Med smart föryngring får du upp blandbestånd. Om du dessutom lämnar blöta partier får du in ett naturligt lövuppslag som man inte fått om man planterat över hela hygget. Vad är målet med projektet? – Vi hoppas att smartare föryngring ger större variation i skogen. Det är mycket som kan göras med de här digitala verktygen, man har bara skrapat på ytan än så länge. Så påverkar marken trädslagen: GRAN Mer känslig och beroende av markberedning och fuktighet än tall. TALL Tåligare och har en högre överlevnadsförmåga än granen. BJÖRK Klarar sig också bra sett till markfuktighet och planteringspunkter. Det finns också andra saker som avgör trädslagsvalet, exempelvis betas björk väldigt hårt av vilt och tall betas mer än gran. Källa: Per Nordin 20