MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2020 1
AUTOMATION Martin Servin om drivkrafterna bakom a
utomatisering: PRODUKTIVITET ”Människan är den begränsande faktorn idag.” BRÄNSLE OCH MILJÖVÄRDEN ”Om föraren inte sitter i maskinen utan sitter på avstånd, kan man göra den lättare, den kan förbruka mindre bränsle och orsaka mindre markskador.” OPERATÖREN ”Det är inte hälsosamt att skakas runt ett långt yrkesliv och det innebär mycket ensamarbete, vilket också kan leda till rekryteringsproblem.” Går det att lära en skotare styrd av artificiell intelligens (AI) att lasta stockar i en digital miljö för att sedan överföra förmågan till fysiska maskiner? Det ska Martin Servin och kollegor vid Umeå universitet undersöka i ett nytt projekt med medel från programmets strategiska reserv. Dagens skogsmaskiner är inte optimalt utformade för arbetet de ska utföra, bland annat eftersom de är designade att bära en förare. När fjärrstyrning och automation introduceras, så kan man utforma maskinerna på helt andra sätt, vilket exempelvis kan minska markskador och bränsleåtgång avsevärt, påpekar Martin Servin. – Alla tänkbara lösningar behöver testas så att man går vidare med bästa valet. Men att bygga fysiska prototyper för varje idé skulle bli väldigt kostsamt och svårt att lyckas med. Då kan man istället bygga och testa dem i virtuell miljö för att se vad som fungerar där, förädla koncepten vidare och först därefter bygga en fysisk prototyp. När tror du att vi kommer se mer automation ute i skogsmiljö? – Helt självkörande maskiner tror vi är långt bort, men det finns många intressanta saker som går att introducera på vägen. Jag tror vi har övertygande resultat som testas och utvärderas i prototyper inom fem år, därefter tar ett antal andra icke-tekniska frågor vid – arbetsmiljö, säkerhet och lagstiftning. Det räcker ju inte att det är 95 procent säkert, utan det är väldigt högra krav på säkerhet, robusthet och ekonomi. Sedan är det ju maskintillverkarna som tar tekniken hela vägen, och om det tar ett eller fem år från prototyp är jag osäker på, det törs jag inte säga. – Projektet handlar om autonom skotning och särskilt det mekaniska pusslet att greppa och lasta stockar på ett säkert och energieffektivt sätt, säger Martin Servin som leder projektet, och fortsätter; – Vi kommer att undersöka möjligheten att göra en AI ”medveten” om fysiken i sin omgivning genom att träna den på kranarbete i virtuell miljö med digital fysik. Brett samarbete – från Umeå till Kalifornien Projektet kännetecknas av ett brett samarbete. Medverkande parter inkluderar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Skogforsk och Holmen Skog – och fler skogsföretag är välkomna att delta. Samarbete med Luleå universitet, KTH och UC Berkeley i USA planeras också. – Centralt i projektet är de vetenskapliga frågeställningarna. På ett högre plan vill vi med projektet också öka kunskapen om potential och utmaningar med artificiell intelligens för automation av skogsmaskiner, men också stimulera maskintillverkarna till ökad automationsgrad, säger Martin Servin. Ett annat syfte är att etablera samarbete med världsledande forskare inom AI-robotik (UC Berkeley). – De har fattat tycke för vår simuleringsteknik och vi har mycket att lära av dem. Genom detta projekt vill vi också få dem intresserade för skogsbrukets robotisering, avslutar han. Nytt projekt om AI-skotning 19