MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2020 1
UTBLICK MOT EU Maria Wetterstrand: ”Ett aktivt sk
ogsbruk där man använder så stor del som möjligt av den råvara man tar ut i långlivade produkter bidrar bättre till en långsiktig klimatpolitik än att bara låta skogen stå kvar.” Maria Wetterstrand om EU:s syn på bioekonomi: ”Om man tar kommissionen som utgångspunkt kan man konstatera att biodrivmedel för bilar är ganska ute, där är det elektrifiering som gäller. När det gäller lösningar i andra sektorer som sjöfart och flyg diskuterar man vätgas. Och då mest vätgas genom elektrolys. Elektrifieringen har en väsentligt högre status än bioekonomin överlag. Men det finns inte så mycket skepsis mot att använda trä som byggmaterial till exempel, då handlar det om långlivade produkter och det är ju ett bättre byggmaterial än många av alternativen.” MARIA WETTERSTRAND – Vi måste behålla vår rätt att besluta hur vi ska bruka skogen, den håller vi på att förlora nu, säger han. Några av Johan Elvnerts främsta uppdrag är att sprida Fotograf: Fredrik Hjerling skogsbruket, att man är del av det moderna samhället, men också att man får verktyg som kan öka hänsynstagandet till biologisk mångfald och även bevisa det. För att visa att kombinationen är möjlig behöver skogsägarna i ett första steg acceptera de inskränkningar som redan införts i Sverige, men också vara beredda på fler. Samtidigt kan man nog förvänta sig att skogsägarna också får en viss ekonomisk kompensation, anser Maria Wetterstrand. Om man nu kommit en bit på vägen i Sverige – varför har man inte nått ut med detta? – I vissa länder är det här helt ointressant för att man inte har så mycket skog, och i andra länder är skogsbruket inte i nivå miljömässigt med det svenska. Sådana lokala erfarenheter präglar synen på skogsindustrin. Då är det svårt att nå fram med det svenska perspektivet, särskilt om ekonomiska intressen är inblandade. De länder som har stort intresse för skogliga frågor är i klar minoritet i EU-parlamentet. Till exempel har Sverige tillsammans med Finland och Österrike knappt 8 procent av rösterna i EU Parlamentet, men de representerar tillsammans 35 procent av EU:s totala skogsareal. Johan Elvnert, vd för FTP (Forest-based Sector Technology Platform), är en av de personer som under många år arbetat för att uppmärksamma skogliga frågor på plats i Bryssel. Liksom Maria Wetterstrand lyfter han fram att regelverk inom EU har allt större inverkan på den svenska skogsnäringen. kunskap om skogen och skogsbruket på EU-nivå, verka för att öka forskningsanslagen till skogssektorn, och att styra satsningarna till relevanta områden. Ett arbete som är krångligt och tidskrävande, men som också gett resultat, konstaterar han. – I år läggs EU:s nya ramprogram Horisont Europa fram med en budget på närmare 100 miljarder euro. Det innehåller alla typer av finansiering till forskning. En del av det beloppet riktas till vissa sektorer, och där jobbar jag för att få mer pengar till viktiga områden inom skogssektorn. Vad kan vi göra för att påverka? – EU-programmen är jättebra att delta i, och det gör många svenska forskare och företag, men de skulle kunna vara ännu mer aktiva. Vissa reagerar på att man måste samarbeta med andra parter i andra länder, vilket kan vara lite motigt, men de här forskningsprojekten följs av kommissionen. Om svenska organisationer bara väljer projekt på hemmaplan så finns det en risk att möjligheten att påverka den europeiska utvecklingen går förlorad till andra organisationer och sektorer i EU. JOHAN ELVNERT 7