Tidningen Energi 1
Utblick Många aktörer rör sig i gråzonen mellan t
illåtet och förbjudet . Vad är tillåtet för elnätsföretagen? ELNÄT Vad får elnätsföretagen egentligen syssla med? Eurelectric lyfter upp den viktiga frågan om elnätsföretagens ansvarsområden: vilka är ”tilllåtna” och vilka ska de hålla sig borta ifrån? Elnätsföretagen lever farligt i de brysselska lagstiftarnas händer när dessa inte inser vilken central roll de gamla elverken har i det omreglerade systemet. Eurelectric talar om ”olika nyanser av grått” för vad är gråzon och vad är förbjudet för elnätsföretagen? Aktiviteter underlättar elmarknadens funktionalitet, ägande av lagringsanläggningar och laddinfrastruktur för elfordon har betraktats som gråzoner inom regleringen/ marknads övervakningen. Men på senare tid förefaller det, enligt Eurelectric, som om EU:s alla tre institutioner vill skärpa reglerna för elnätsföretagen och göra dessa områden otillåtna. I sin allmänna strategi som offentliggjordes i december 2017 gav Europeiska rådet mer information efter ett års förhandlingar, nämligen ett undantag för elnätsföretagen att äga lagring när den enbart används för att säkerställa en säker och tillförlitlig drift av egna nät, och inte för systembalansering eller flaskhalshantering. Dock måste nationella regleringsmyndigheter (i Sverige, Energimarknadsinspektionen) ge sitt godkännande. ”Reglerad verksamhet för elnätsföretag” blir därför en fortsatt viktig fråga att följa. BENGT MAGNUSSON 16 Tidningen ENERGI Nr 3 2018 Europaparlamentet vill starta förhandlingar om den gemensamma elmarknaden, men får inget gehör av ordförandelandet Bulgarien. FOTO: MOSTPHOTOS EU:s gemensamma elmarknad fast i långbänk EU Det går trögt för EUapparaten att komma till skott med utformningen av den gemensamma elmarknaden. EU-parlamentarikerna vill starta förhandlingarna med Europiska rådet, dvs medlemsstaterna, men där stöter man på patrull hos ordförandelandet Bulgarien. Den 21 februari antog EUparlamentets ITREkommitté sin rapport om eldirektivet, och rapportören Krišjānis Kariņš från Lettland fick grönt ljus att inleda samtal med Europeiska rådet. ITRE röstade bland annat för att avveckla reglerade energipriser under en tioårsperiod. Eurelectric, branschlobbyn i Bryssel, bedömer det som att Europaparlamentets ledamöter har en stark samsyn i de här frågorna, i motsats till Europeiska rådet, där några medlemsstater går emot Kommissionens förslag. Innan den slutliga texten i elförordningen antas av hela Europaparlamentet återstår dock mängder av stötestenar. Kapacitetsallokering och överbelastningshantering är bara två av dessa. Energiunionen – en dröm EU:s ordförandeland under innevarande halvår är Bulgarien. Bland landets fyra prioriterade politikområden finns vare sig energi eller klimatfrågorna med. Ett informellt energiministermöte den 20 april fanns på agendan, men få trodde att det skulle resultera i särskilt mycket. Istället drog ett seminarium två dagar tidigare, arrangerat av mediejätten Politico, större uppmärksamhet till sig. Ämnet var EUkommissionens Vinterpaket och underrubriken löd: Reglering vs verklighet? En ganska dyster bild målades upp: EUländerna är själviska när det kommer till energisolidaritet och drömmen om en Energiunion är fortfarande – en dröm. Det är också oklart när Bryssels triloger (samtal mellan EU:s Råd, Kommission och Parlament) för elmarknadsförslagen över huvud taget kan inledas. EUparlamentet trycker på för att sätta igång men det bulgariska ordförandeskapet hänvisar till att en förordning från reglermyndigheten ACER ska lösas ut, så att länderna blir överens om det så kallade marknadsdesignspaketet. Risk för långbänk Mycket talar för att frågorna kommer att dras i långbänk, eftersom Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien gör sitt bästa för att vattna ur paketet. Dessutom kommer Bulgarien med all sannolikhet att lämna över merparten av arbetet till sin efterträdare som ordförande: Österrike. Och då talar vi om junidecember 2018. BENGT MAGNUSSON FOTO: MOSTPHOTOS