Tidningen Energi 1
tydligare enligt förslag ”Det skulle strida mot b
åde regeringsformen och EUrätten” Frågan är viktig, eftersom en förändrad lagtext skulle kunna innebära att den praxis som utvecklats i domstolarna faller. – Det finns oro kring detta bland medlemsföretagen. Men eftersom lagstiftningen inte ändrats i sak är min bedömning att de tolkningar som gjorts i domstolarna fortfarande bör gälla. Ett annat hot mot gällande praxis Ronald Liljegren. FOTO: MOSTPHOTOS är dock de förändringar av den så kallade intäktsramsförordningen som nu förbereds i Regeringskansliet. Inom branschen ser man en risk för att förordningen får alltför långtgående bestämmelser om intäktsramar och avkastning – inte minst i den brännande frågan om hur den riskfria räntan ska beräknas – vilket skulle kunna leda till att Ei:s rambeslut inte går att överklaga i sak. – Det skulle strida mot både med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar”. Vad innebär då detta i praktiken? Utöver ökad tydlighet – troligen ingenting. – Regeringen markerar att detta inte innebär någon förändring i sak. Och det får man väl lita på tills vidare, kommenterar Ronald Liljegren, chefsjurist på Energiföretagen Sverige. regeringsformen och EUrätten. Belgien har fällts i EUdomstolen för liknande reglering i förordning. Men exakt hur förslaget kommer att se ut får vi kanske inte veta förrän efter sommaren, säger Ronald Liljegren. Rätt till ändring kvar Regeringen har inte tagit till sig Ei:s förslag om att upphäva rätten att begära så kallade följdändringar av ett domstolsutslag, en rätt som innebär likabehandling även av elnätsföretag som inte överklagat sina rambeslut. En förändring i ellagen som regeringen nu föreslår gäller hur kvaliteten i verksamheten ska påverka intäktsramen. Idag får företagen avdrag på intäktsramen enbart för avbrott kortare än 12 timmar – detta eftersom längre avbrott ju leder till avbrottsersättning. Regeringen vill nu att även de längre avbrotten ska ge kvalitetsavdrag. Å andra sidan ska kostnaden för avbrottsersättningen, till skillnad från idag, kunna tas upp som en skälig kostnad när intäktsramen slutligen fastställs. Omprövas alltid En sådan omprövning av intäktsramen i efterhand är i praktiken närmast rutin, men det har antingen krävts en ansökan från företaget självt eller ett initiativ från Ei. Enligt lagförslaget ska nu omprövning alltid ske. Men det är långt ifrån alla poster i intäktsramen som kan justeras, utan bara sådana som byggde på antaganden när rambeslutet togs, exempelvis avbrott, investeringar och opåverkbara kostnader. Lagförslaget innebär även att det krävs särskilda skäl om elnätsföretag ska kunna få höjd intäktsram med hänvisning till att man ursprungligen lämnade felaktiga uppgifter. Regeringen vill inte införa någon sanktionsavgift, vilket Ei föreslagit, om ett företag skulle ta för mycket betalt. I stället blir det nuvarande överdebiteringstillägget kvar vid fem procents överskridande, vilket innebär att pengarna går tillbaka till kundkollektivet under nästa tillsynsperiod. BJÖRN FORSMAN Nr 3 2018 Tidningen ENERGI 25