Tidningen Energi 1
Trend Många ägare till svensk vindkraft FÖRNYBART
Svenska privatpersoner och företag har tappat intresset för vindkraft medan utlandet storsatsar på svenska energivindar. Redan om något år kan den utländska ägarandelen vara över 50 procent. Avregleringen av elmarknaden tillsammans med olika investerings faser i vindkraft har satt sin prägel på ägarbilden i vindkraftbranschen. Den första fasen innefattande nyfikna privatpersoner, vindkraftkooperativ och några lokala energiföretag främst i södra Sverige, som blivit influerade av utvecklingen i Danmark. En grupp som inte gynnats av skatteregler är kooperativa föreningar. De störst enskilda ägarna är fonder, pensionsbolag och mindre aktiebolag med andel på 47 procent. Därefter kommer inhemska och utländska kraftföretag med 12 procent vardera. Största vindföretaget i Sverige för närvarande är norska Statkraft. Det norska företaget har haft samarbete med både SCA och Södra. Nyligen köpte Statkraft ut båda sina samarbetspartner i de bolag de ägde gemensamt. Efter affären har Statkraft har en årsproduktion på 1,6 TWh vindkraft i Sverige. De andra i gruppen ”utländska kraftföretag” är E.ON Vind och Fortum. De inhemska kraftföretagen är Skellefteå Kraft och Vattenfall som vardera har cirka 1 TWh vindkraft. Skellefteå Kraft är visserligen kommun ägt men också ett kraftföretag med en årsproduktion på nästan 4 TWh. Räknar man in Skellefteå Kraft under kommunala energiföretag fördubblas gruppen kommunala 64 Tidningen ENERGI Nr 3 2018 energiföretag. Norrlandsföretaget producerar lika mycket vindel som alla andra kommunala energiföretag tillsammans. Fastigheter och energiföretag Märkligt nog är dock gruppen fastighets företag större än kommunala energiföretag, även om skillnaden är marginell, sex procent mot fem procent (se diagram). Fastig hetsföretag har haft vissa skattefördelar för vindkrafts satsningar, vilket förklarar en del av intresset för vindkraft. Ett annat skäl till satsningarna har varit att man vill säkra sitt elpris samt att man velat profilera sig som miljöföretag. Två exempel på fastighets företag är IKEA och Wallenstam. Det sistnämnda säljer förnybar el inom bolaget Naturenergi. IKEA profilerar sig på att man är självförsörjande på förnybar el. Det finns ett stort antal kommunala energiföretag med ett litet antal verk, men satsningarna har mer präglats av nyfikenhet och kunskapsbyggande. Ett undantag är Varberg Energi som producerar cirka 100 GWh för att sälja vindkraft i lite större skala under eget varumärke. En grupp som inte gynnats av Artikel 10 47% skatteregler är kooperativa föreningar. Det fanns ett stort intresse här för tiotal år sedan men detta har mojnat och numera växer inte denna målgrupp. Svensk industri tappat intresset En grupp som också helt tappat intresset är svensk industri. Nämnda SCA och Södra hade stora planer, som nämnts tidigare, men nyligen sålt sina vindandelar till Statkraft. Enda betydande företag är Stena Renewable, som nyligen aviserade två nya satsningar på vindkraft i södra Sverige. Företagets satsningar är nog lika drivet av vindkraft som finansiell investering som en strategisk industrisatsning. Gruppen ”Vindkraftföretag, oberoende elproducenter” har ÄGARKATEGORIER AV SVENSK VINDKRAFT I PROCENT 3 % Privatpersoner Item 1 3% Item 2 3% 3 % Kooperativ, ekonomiska föreningar kraftföretag, t ex Statkraft Item 3 12% 12 % Utländska 12 % kraftföretag, t ex Vattenfall Item 4 12% 3 % Kommuner och landsting 6 % Artikel 9 3% 5 % 3 % Industri, t ex Stena 6 % Vindkraftföretag, t ex Arise Kommunala energiföretag Item 6% Artikel 7 5% Artikel 8 6% Fastighetsföretag, t ex IKEA Item 5 3% Inhemska 47 % Försäkringsbolag, fonder och mindre aktiebolag, t ex Blackrock. 40 …procent av svensk vindkraft har utländska ägare också minskat sina ägarintressen bland annat som en följd av den finansiella krisen. I gruppen ingår bland annat Elois Vind, Arise, Rabbalshede Kraft och O2. Svensk vindkraft ägs idag till 60 procent av svenska ägare och 40 procent av utländska, enligt föreningen Svensk Vindenergi. Om bara tre år kan andelarna vara de omvända med 60 procents utländskt ägande och 40 procent svenskt. Detta beroende på att nittio procent av utbyggnaden i Sverige görs av utländska ägare som det ser ut idag. STAFFAN BENGTSSON