Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema knä: När knät tar smällen
Vårdguiden Skador som kan drabba knät tema Knä bli
vit bättre efter ett par veckor. Du kan också söka behandling direkt och utan remiss hos en fysioterapeut eller sjukgymnast, som är den tidigare benämningen för samma yrkeskategori. Akuta knäskador En akut skada uppstår ofta då knät vrids om kraftigt, till exempel under en fotbollsmatch eller vid en vurpa i skidbacken. Oftast gör det så ont att du tvingas avbryta aktiviteten omedelbart. Om det är svårt att böja på knät och knät svullnar upp, kan det vara ett tecken på en allvarlig knäskada. Ledbandsskador eller att knäskålen hoppar ur led är den vanligaste akuta knäskadan. En skada på korsbandet, ledbandet inuti knät, innebär att detta går av helt eller delvis och det känns som om något går sönder. Det kan också vara menisken, knäts stötdämpare, som fått en kraftig smäll vilket kan orsaka en spricka i menisken. En del av menisken kan då lossna och knät kan låsa sig. Råkar du ut för en plötslig knäskada och får svårt att gå och stödja på benet, om knät svullnar kraftigt eller låser sig, bör du söka vård direkt. Du kan alltid ringa 1177 för att få råd om vart du bör vända dig. Sjukgymnastik är den viktigaste behandlingen för både ledbands, korsbands och meniskskador, men i vissa fall kan det krävas operation. – Ungefär 7 000 personer om året i Sverige har sönder ett korsband i knät. Oavsett om man opereras eller inte påverkas knäfunktionen resten av livet, säger ortopeden Björn Barenius. Problem när kroppen växer Barn och tonåringar som tränar kan drabbas av en rad olika knäproblem, som Schlatters sjukdom eller höjdhopparknä, även kallat SindingLarsens sjukdom. Besvären brukar försvinna av sig självt när barnet inte växer lika snabbt längre. För både Schlatter och höjdhopparknä är rådet att tills vidare avstå från den aktivitet som ger kraftig smärta. – Tyngdpunkten i rehabilitering ligger på vila och alternativ träning som inte ger besvär, säger Björn Barenius. n MER INFORMATION 1177.se Under fliken Sjukdomar och hälsoråd hittar du mer information om de flesta knäproblem. Här finns även särskild information om knäbesvär hos barn och ungdomar. 1177 Vårdguiden nr 2 2016 Skador som kan drabba knät BAKERCYSTA: En slemsäck på baksidan av knät som sväller upp. Det drabbar ofta förskolebarn och kan ömma och göra det svårt att böja knät. Försvinner normalt av sig själv. Om du får en Bakercysta som vuxen beror det vanligtvis på överbelastning i kombination med knäledsproblem, som artros, ledinflammation eller meniskskada. FRÄMRE KNÄSMÄRTA: Kan vara kondromalaci, som främst drabbar växande flickor och som kan bero på ojämn heter i brosket på baksidan av knäskålen. Det kan också vara Patellofemoralt smärttillstånd (PFSS), en vanlig överbelastningsskada. För bägge dessa tillstånd gäller att undvika den träning som ger smärta. HOPPARKNÄ: En inflammation i knäskålssenan på grund av överbelastning. Barn bör vila från aktiviteter som gör ont. Vuxna behöver ofta hjälp med rehabilitering hos sjukgymnast. KNÄSKÅLEN UR LED: Om du slår i knät hårt eller får en kraftig vridning kan knäskålen hoppa ur led. Det kan se ut som om hela knät hoppat ur led, vilket inte är fallet. Oftast åker knä skålen tillbaks i rätt läge av sig självt. Efteråt behövs vanligen en stödskena, ibland kryckor och ofta sjukgymnastik. LEDBANDSSKADA: Skador på det yttre ledbandet läker oftast utan behandling. De inre ledbanden – korsbanden – är ofta mer svårläkta. Vid en kraftig vridning av knät kan korsbandet gå av helt eller delvis. Kryckor och smärtstillande medicin brukar krävas i två till tre veckor, därefter sjukgymnastik. I vissa fall görs en titthålsopera tion där det skadade korsbandet ersätts av en sena från det egna benet. LÖPARKNÄ: Överbelastningsskada som främst drabbar löpare som springer väldigt mycket eller har ökat träningsmängden för snabbt. Även cyklister och skidåkare kan få löparknä. Känns som en skärande smärta på knäts utsida som normalt ökar när man går i nerförsbacke. För att bli bra måste du minska träningsfrekvens och mängd och lära dig att stretcha på rätt sätt. MENISKSKADA: Uppkommer vanligen vid idrottande då knät vrids kraftigt. Äldre personer har skörare menisker än yngre. Små skador kan självläka. Sjukgymnastik brukar hjälpa, men en titthålsoperation kan bli nödvändig. SCHLATTERS SJUKDOM: Små bristningar i knäskåls sen ans fäste. Då kroppen för söker laga skadan kan en knöl uppstå. Vanligast bland väx ande, idrottande barn. Normalt försvinner besvären av sig själva, men träning för att stärka musk lerna runt knät kan hjälpa. SINDING-LARSENS SJUKDOM: Barn och ung domar kan få så kallat höjd hopparknä vilket orsakas av små bristningar i knäskålsenan. Ofta gör det ont i nedre delen av knät vid löpning eller hopp. Att vila från aktivitet som gör ont brukar hjälpa. 5 FOTO: ÅSA GRINDAL
Vårdguiden Eleonores väg tillbaka
Vårdguiden Träna knäna!
Vårdguiden Artros kommer ofta smygande
Vårdguiden Janne blev hjälpt av artrosskolan
Vårdguiden Missa inte chansen: Ta cellprov!
Vårdguiden Drick lagom!
Vårdguiden Välkommen härliga sommar
Vårdguiden Långvarig psykos drabbar ofta unga vuxn
a
Vårdguiden Psykos: "Jag såg mönstret tidigt"
Vårdguiden Trasselben?
Vårdguiden Kosttillskott ingen genväg till hälsa
Vårdguiden Cina blev sjuk av kosttillskott
Vårdguiden Fosterdiagnostik: Hallå därinne!
Vårdguiden Aktuellt i sommarvården
Vårdguiden Ta hand om dig i sommar!