GLAS 1
Microsoft Hololens glasögon innehåller halografis
ka element. Grön tärning som ett flytande objekt i rummet från företaget Ostendo. Leia 3D – objekten kan ses i en 60 graders vid vinkel och skapar en 3-D upplevelse utan störningar. > Pay Pals grundare Peter Thiel har också investerat 90 miljoner dollar i Ostendos projekt. Vid ett test år 2014 visade Ostendo inför en grupp journalister från Wall Street Journal hur en grön tärning med siffror återgavs som ett flytande objekt i rummet. Tärningen kunde ses ur alla vinklar. Man använde då sex stycken seriekopplade QPI chip. När det gäller bildkvaliteten har ett QPI-chip en bild/ objekt kvalitet på 5 000 punkter per tum. En Samsung Galaxy SIV har 441 punkter, en I-phone ungefär 300. Som referens kan nämnas att ett hologram framställt av professor Bjelkhagen har 10 000 punkter per kvadratmillimeter. (En tum är 25,4 millimeter). Ett QPI-chip kan framställa en bild/objekt med en diameter på upp till 48 tum. Ostendo hävdar att QPI-chipets pixelkapacitet är nödvändig, för om en pixel ska skapas i luften går det åt ungefär 100 pixlar. Om en mängd QPI-chip seriekopplas kan mycket större objekt framställas. Ett QPIchip kostar för närvarande ca 30 dollar styck. Grundaren av Ostendo, Dr. Hussein S. El-Ghoroury, säger att: ”… genom åren har processkraften förbättrats och nätverken har större bandbredd, men det som saknas är en motsvarande utveckling inom visningstekniken”. I en intervju med Smithsonian Magazine säger Ostendo att man vill kunna använda QPI-teknik överallt där det finns visningsmöjligheter, som skyltfönster, men också i vardagsrum. HEWLETT-PACKARD LEIA 3D I sitt nuvarande utförande är visningsenheten ett diffraktionsbaserat system med förmåga att projicera ledljus i 64 olika bilder i olika riktningar i rummet. Diffraktionslager extraherar ledljuset från ett bildprogram och formar smala ljusstrålar som sprider sig mot åskådaren. Vanligt led- eller lcd-ljus sänder ljusstrålen endast i en riktning. Leias visningsenhet styr intensiteten hos varje ljusstråle som oberoende moduleras av en pixel. Färg kan 32 GLAS 3.2016 / hologram / skapas med flera olika RGB-tekniker. RGB står för RöttGrönt-Blått. Objekten kan ses i en 60 graders vid vinkel och skapar en 3-D upplevelse utan störningar oavsett hur åskådaren vrider på sitt huvud. En kamera kan inte fånga 3-D effekten utan den kan bara ses med våra ögon. Leia 3D meddelar på sin hemsida att med ny nanoteknik skapas en teknik där åskådaren inte bara ska kunna se objekt i tre dimensioner utan samtidigt också kunna känna objektet med sina fingrar. MICROSOSOFT HOLOLENS Microsoft Hololens är glasögon som kopplade med ett mycket avancerat datorsystem möjliggör att kombinera tredimensionella objekt med verkligheten. En teknik vi känner till från filmindustrin, men som vi nu med Hololens-glasögon kan föra in i vår egen värld. Själva objekten är inte äkta holografi, men tekniken i glasögonen har holografiska element. I Hololens-glasögonen ser man det tredimensionella objektet i mitten, men har vanlig syn på sidorna, vilket gör att man samtidigt kan kommunicera med andra människor. De tredimensionella objekten kan flyttas och kombineras med verkliga objekt. Detta innebär stora möjligheter för arkitekter, och forskare inom en mängd olika områden. Bland annat har NASA haft framgångsrika simuleringar där upplevelsen av att faktiskt befinna sig på planeten Mars har varit ”total”. För alla med en hobby, där man vill kunna se hur det blir innan det är klart, är Hololens en stor tillgång. En blandad verklighet, som Microsoft själva uttrycker det. TAKEE TECHNOLOGIES Takee Technology använder ett datorprogram där ögonens rörelser avläses och objekten på mobilskärmen upplevs som tredimensionella. Takee har även utvecklat en sensorisk apparat, så att mobiltelefonens skärm känner av rörelser i luften ovanför skärmen. / Ocalus Rift Fotnot: • Samsung arbetar på liknande 3D-glasögon som Microsofts Hololens. Projektet heter Oculus Rift och Sony har ett projekt i samma riktning som heter Morpheus system. • Läs även Peter Sitells science-fiction novell om interaktiva glas, publicerad i GLAS 1/15: gbf.se/press/tidningenglas/tidningsarkivet – där just hologram spelade en roll för att skapa ett ”evigt” medvetande.