GLAS 1
1965 utlystes en arkitekttävling som vanns av ark
itekten Peter Celsing. FAKTA OCH BAKGRUND KULTURHUSET I STOCKHOLM Beslutet att bygga ett kulturcentrum var att detta skulle kunna motverka stadens växande kommersiella krafter och 1965 utlystes en arkitekttävling som vanns av arkitekten Peter Celsing. Tanken var att skapa ny sorts institution med rötter i ett utvidgat kulturbegrepp där byggnaden i sig skulle öppna upp för nya möjligheter, med ”Gatans stämning och verkstadens möjligheter”, som gruppen formulerade det. Peter Celsings tävlingsförslag visade en låg, långsträckt byggnad med en stor glasfasad, en ”monter” där de kulturella aktiviteterna skulle synas mot torget. Byggnaden bildade även den ”skärm” som avslutade Sveavägen mot söder. Celsings förslag blev i stort sett genomfört. Kulturhuskomplexet består av två delar, en teaterbyggnad med en enkel kvadratisk grundform (Stockholms stadsteater) och den långsträckta utställningsbyggnaden mot Sergels torg som är det egentliga Kulturhuset. Byggnadens första etapp öppnades 1971 för riksdagens provisoriska lokaler. Samtidigt blev den mycket populära läsesalongen på entréplanet klar. Här fanns en avdelning för vuxna med ett stort antal internationella tidningar och en läshörna för barn med infällda ”läsbrunnar” i golvet. På entresolplanet invigdes en lekhylla. Hela anläggningen togs i drift år 1974. Kulturhuskomplexet består av två delar, en teaterbyggnad med en enkel kvadratisk grundform (Stockholms stadsteater) och den långsträckta utställningsbyggnaden mot Sergels torg som är det egentliga Kulturhuset. Byggnaden har kritiserats för sina bristfälliga vertikala kommunikationsmöjligheter, där enbart en monumental spiraltrappa förbinder alla plan i utställningsdelen. Denna brist har man i samband med kulturhuvudstadsåret 1998 försökt att avhjälpa genom installation av rulltrappor. Förändringen förbättrade publikflödena avsevärt, men kriti serades från antikvariskt håll. fritt glas i härdat och laminerat utförande med energibeläggning. Därmed blir de nya glasen både personsäkra och kraftigt energiförbättrade. – Faktum är att det nya glaset till och med är lite klarare än originalglaset och U-värdet landar på 0,6. Det innebär att vi sparar cirka 350 000 kronor om året för mindre energikostnader och 50 ton i CO2 > -ustläpp, förklarar Niclas som, också räknar med ytterligare förbättringar som minskat kallras, bättre ventilation och inomhusklimat. Den mindre ostfasaden har ett mer utsatt läge för solljus och värmebelastning så här har man fått tillstånd att använda solskyddsglas. Något bygglov behövde aldrig projektgruppen lämna, därtill var förarbete med utredningar så noggrant gjorda att renoveringsplanerna godkändes direkt. – Extra tack där till Stadsmuseets personal och till Per Ahrbom, understryker Niclas, som själv under projektet fått en förstärkt relation till Kulturhuset och nu ser byggnadens fulla potential i enlighet med de ursprungliga planerna. Westin Fönsterteknik har totalentreprenaden med den färdigprojekterade lösningen för att byta ut befintliga glas i fasader, tak och invändiga delar, där vissa partier fortfarande också är i dubbelskalsutförande med enkelglas på insidan. – I och med att vi byter ut 2-glas-fasadrutorna mot 3-glasrutor måste vi också konvertera och förbättra den befintliga stommen. Dels göra den tätare med en tätningskappa, eftersom den i nuvarande skick läcker in fukt och regnvatten. Dels att bygga om stommen för tjockare glas, från 34 mm till 56 mm, utan att förändra det exteriöra utseendet. Originalfasaden är uppsatt med hopplock av delar och inte något enhetligt system. Med våra uppgraderingar inklusive bruten köldbrygga sätter vi in solskyddsglas från Guardian och järnfattiga Clear Visionglas från AGC i dominerande storleken 3,60 × 2,10 meter, där varje trippelruta väger cirka 500 kilo och har ett U-värde på 0,6, berättar Sebastian Westin, projektchef på Westin Fönsterteknik. Montaget av de fasaderna på Kulturhuset startar i oktober och blir en rejäl utmaning, dels för att området kring byggnaden är en av Stockholms mest frekventerade och dels för att fasaden mot Sergels torg mäter hela 180 meter. – Renoverat fasader har vi gjort förut, bland annat på Wennergren center och Katarinahissen, men definitivt inte i den här storleken. Här blir det komplicerat, trångt om utrymme och för att kunna ge allmänheten möjligheter att komma fram. Vi löser detta med en tornkran som kan stå stationär på ett och samma ställe och ändå nå längs hela fasaden samt med gångcontainrar för allmänheten. / 42 GLAS 3.2016 / renovering av kulturhuset /