GLAS 1
Göteborgs bilhallar Kia Motors Butiksfönster i Po
len. Ikea i Hubhult. Liljevalls arkitektkontor Stockholmsmagasinet i Malmö. Saltimporten Canteen Kv Orkanen i Malmö. ser i Berlin och sjunkna kryssningsfartyg utanför Lampedusa – misstag synliga på Google Earth … Vi återvänder till Arenahotellet. Blev framgången total? Nej, det tog tvärnit – det tänkta fyllningsglaset mot svart bakgrund reflekterade klart mer än isolerglasen. Hur kan det komma sig när allt ser så bra ut på pappret? Det är här dagsljusfaktorn kommer in. Ljus från två håll ökar ju insynen … Hade Arenahotellets fasad inte gått i vinkel hade jag troligen vunnit projektet, nu förlorade jag det. Men det var att gå händelserna i förväg, för i Malmö tittade vi på fler projekt. Nästa var Ikea Hubhult, treglas med lågreflekterande 70/40-glas. Här hade det i princip varit omöjligt med look-alike glas. Vissa glas reflekterar visserligen bra, men det beror på vinkeln. De stora ljusinsläppen från bägge håll i hörnorna ger en transparens som gör att eventuell fyllning måste anpassas till innermiljön. Det enda exempel på det har jag från ett hotell i Polen. De ljusa fyllningarna matchar de skira vita gardinerna på insidan. Efter det mellanspelet följde en riktig aha-upplevelse. Vi tittade på en kontorsbyggnad vid Point Hyllie. Inget ljusinsläpp över hörnorna och lågreflekterande 70/40glas i de genomsiktiga delarna. Enligt gamla listor över lämpliga blindfönster är det okej att ha enkelglas mörgrått RAL 7043 här eller till och med svart RAL 9005. I den här byggnaden ser däremot fyllningsglasen mörka, matta och tråkiga ut, hur kan det komma sig? Jo, vi återvänder till vår gamla vän reflektionen: Listorna är gamla, de baserar sig på tvåglas. Numera bygger vi med treglas, som alltid har högre reflektion än tvåglas. Vi måste alltså revidera look-alike-fyllningarna mot ljusare färger. Rundan i Malmö fortsatte med en uppskattad look-alike-referens i Malmö: Stockholmsmagasinet med ganska högreflekterande SKN 154 (20 procent) i genomsiktiga delar och som ytterglas i tvåglasfyllningar. Här och vid lunchen på Saltimporten Canteen (också SKN 154) såg vi vettiga lösningar. Vi tittade också på kontrasterande fyllningar, ett alternativ som blir mer och mer gångbart när de genomsiktiga delarna har låg reflektion. De gröna fyllningarna på Glasvasen och de räfflade glasen som knyter Kv Orkanen i Malmö närmare vattnet var de utsedda objekten i den kategorin. Plötsligt rusar projektledaren över gatan från Glasvasen och börjar glatt vifta mot en bankfasad med riktig look-alike effekt. Vi läser i profilerna och det ser ut som ”SR 132”. Ett mycket mörkt glas med kraftig reflektion. Projektledaren är eld och lågor medan jag tittar på det sterila och tråkiga ljuset i lokalen. Måste en snygg look-alike fasad alltid tillkomma på bekostnad av komforten hos brukarna? Det leder oss till problemställningen – Miljöbyggnad vs skyltfönster/blindfönster. Motsättningen blir snabbt uppenbar. SKYLTFÖNSTER: Energikraven i Miljöbyggnad gör det helt naturligt att vända sig till treglas – men treglas reflekterar för mycket för god skyltning. BLINDFÖNSTER: Miljöbyggnad har krav på såväl dagsljusfaktor som maximal energiinstrålning. Det pekar på högselektiva glas – största möjliga skillnad mellan ljustransmission (hög) och energitransmission (låg). Moderna glas löser den svåra ekvationen främst genom att ha så låg reflektion som möjligt, och låg reflektion är en svuren fiende till look-alike fasader. Hur vi tar oss runt de här problemen? Det är nu vi kommer till i avdelningen för tips och goda råd: SKYLTFÖNSTER: Det finns en lång tradition av enkelglas när det gäller skyltfönster, numera för lägsta möjliga reflektion, förr i tiden också för att skyltglas var dyrt – det gjöts och efterpolerades ofta för att undvika den vågighet som finns i så kallat kultur> GLAS 3.2016 / fasad vs skyltfönster / 45