Stenkoll 1
SÖDRA SANDB Y Det kan inte uteslutas att ett till
stånd kan skada arter och miljö i området, skriver Mark- och miljödomstolen i sitt avslag. en statliga utredningen ”Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen” (SOU 2022:33), lades fram i början av sommaren och har nu varit ute på en remissrunda. SBMI konstaterar i sitt svar att debatten kring miljötillstånd har präglats av uppmärksammade miljöprövningar från Cementa och LKAB. Men de hinder som uppstått i dessa prövningar är långt ifrån unika. För företag inom bergmaterialindustrin är detta vardagsmat, skriver SBMI. Domen kommer att överklagas. – Vi är inte nöjda med domen. Det finns flera saker vi reagerar på i domstolens beslut, säger Katarina van Berlekom, råvaruhandläggare och ansvarig för tillståndsansökningar på NCC. Tidigare har det talats om en cementkris i samband med att Cementas krav på att bryta kalksten på Gotland avvisades. Mark- och miljödomstolens avslag på NCC:s tillståndsansökan riskerar nu leda till en sten- och materialkris. Ett systemfel som får följder för hela branschen, enligt Katarina van Berlekom. – Flera av täkterna på Romeleåsen i Skåne är klassade som riksintressen för materialförsörjningen. 16 Domstolens avslag påverkar materialtillgången i hela Skåne på ett negativt sätt. Vi är även oroliga för vad domen kommer få för betydelse för andra täktprövningar, då domstolen bortsett från det utpekade riksintresset för bergmaterialförsörjning. NCC menar att SGU:s analyser över materialförsörjningen i regionen och Länsstyrelsens förslag till materialförsörjningsplan är tydliga – material från täkten är nödvändigt för att klara bostadsbyggandet och de stora infrastrukturprojekten i regionen. – Kan inte täkten utnyttjas blir följden högre kostnader, längre transporter och ökad klimatpåverkan. Det finns inga andra täkter i närområdet eller i Sverige som kan producera material av samma kvalitet. Möjligen i Norge, men det skulle innebära betydligt större klimatpåverkan och ökade transportkostnader. Enligt våra beräkningar skulle utsläppen bli fem gånger så stora om vi bröt sten där. Hon konstaterar att NCC brutit sten i Södra Sandby i 100 år. Under den tiden har man kunnat samexistera med andra naturintressen i området. Det borde gå att göra det även fortsättningsvis. – Domstolens slutsatser är orimliga. Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, tillstyrker ju STENKOLL KROSSORDET NUMMER 163