Stenkoll 1
SÖDRA SANDB Y FAKTA i Natura 2000. Vi kommer inte
att skada naturen efter att vi genomfört våra skyddsåtgärder. Vi har gjort omfattande analyser och konsekvensbedömningar. Domstolens beslut gällande miljöprövningen av täkterna på Romeleåsen är viktiga för hela branschen, säger Mårten Sohlman, vd för SBMI. Utifrån ett branschgenerellt perspektiv är det alarmerande att man bortser från riksintresset, och går emot länsstyrelsens utlåtande. – Täkten är av riksintresse för ballastförsörjningen. Jag ser en stor oro för framtiden om så många andra intressen ges prioritet framför ballastförsörjningen. I materialförsörjningsplanen för Skåne, som antogs nyligen, pekas täkten ut som viktig för regionens utveckling. Dessutom har Länsstyrelsen tillstyrkt fortsatt täkttillstånd i området. Han fortsätter: – Domen blir märklig utifrån de perspektiven. Den får en jätteeffekt för materialförsörjningen i Skåne. På grund av Skånes berggrund är det ont om berg av god kvalitet. Något som vi på SBMI men även länsstyrelsen tydligt pekat på, säger Mårten Sohlman. Efterfrågan på bergmaterial är hög i sydvästra Skåne, främst i Lund, Malmö och kranskommuner, och bedömningen är att efterfrågan inte kommer att minska inom överskådlig sikt. SBMI har i sin färdplan för fossilfri konkurrenskraft också pekat på vikten av att ballastproduktionen är bra placerad, nära behovet, för att minimera transporterna. Enligt SGU har ballastproduktionen i Skåne uppgått till cirka 12 procent av hela landets produktion de senaste tio åren. Befolkningstillväxten i det aktuella området är bland de största i Sverige. Behovet av material i sydvästra Skåne är 20 Romeleåsen är ett populärt friluftsområde i södra Skåne. Men här finns också "Jag ser en stor oro för framtiden om så många andra intressen ges prioritet framför ballastförsörjningen." Mårten Sohlman stort redan idag och kommer att öka fram till 2050. Det kommande behovet är därmed betydligt större än dagens produktion. Det betyder att alla befintliga täkter i regionen behövs på lång sikt samt att dessa behöver utökas. Det kan finnas behov av att öppna nya täkter inom den kommande 30-årsperioden, skriver SGU i sitt yttrande till domstolen. SGU anser vidare att berggrunden i sydvästra Skåne är mindre lämplig att användas som ballastmaterial. Den har sämre hållfasthet och beständighet än exempelvis Romeleåsen i Södra Sandby. Där är det också extra svårt att hitta alternativa lösningar till nuvarande täkter. NCC:s bergtäkt vid naturreservatet Skrylle i Södra Sandby, där man främst utvinner kvartsit, är utpekat som ett riksintresse för värdefulla ämnen och mineral, enligt miljöbalken. Det innebär att det finns ett särskilt exploateringsintresse. SGU anser att området fortfarande innehåller ett värdefullt bergmaterial av god kvalitet, lämpligt för att användas för vägar och anläggningar. flera stora bergtäkter, i anslutning till områden som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Men samtidigt är tre av täkterna så värdefulla fyndigheter att de är av riksintressen för landets materialförsörjning. Det viktiga materialbehovet ska alltså vägas mot andra allmänna intressen. NCC har ett 20-årigt tillstånd att bryta 20 miljoner ton berg per år i Södra Sandby fram till och med 2028. NCC har ansökt om ett nytt tillstånd som ska gälla i 30 år för ytterligare tio miljoner ton per år. Det ska också fortsatt vara asfaltproduktion i området. NCC begär också en utökning av brytområdet åt nordost mot Sandby. Lunds kommunpolitiker, liksom Naturskyddsföreningen, har varit tydliga med att man inte vill ha bergtäkterna i området, men har tidigare inte fått gehör för sina synpunkter i tillståndsärenden, utan brytningen har bedömts som nationellt prioriterad. Men i den nya domen går alltså Mark- och miljödomstolen på deras linje. Domstolen skriver i domskälen att med stor sannolikhet kommer de naturtyper och arter som avses skyddas i Natura 2000-området,och som är direkt beroende av grundvatten av god kvalitet, att påverkas till det sämre och sannolikt på sikt försvinna helt. Verksamheten kan också indirekt påverka de skyddade arterna, till exempel större vattensalamander, genom att deras reproduktionsmiljöer försvinner eller försämras. Domstolen konstaterar att täkten och Natura 2000-området har samexisterat under lång tid. Men utvecklingen har gått i fel riktning för miljö och natur, enlig domstolen. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att något tillstånd inte kan ges NCC, enligt kapitel 7, paragraf 28 a, i miljöbalken. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 163