Stenkoll 1
TEKNIK inte men det finns det flera tillverkare i
Europa och USA som har helhetslösningar för branschen. – Vi vill jobba med mindre, mobila, enheter som ska vara lätta att flytta och konfigurera till vad som ska tvättas och hur man vill få ut det bearbetade materialet. Vi har dessutom utvecklat en tvättrobot för att tvätta betongbilarnas trummor och återvinna restmaterialet från bilarna, liksom andra betongrester från tillverkningen och framför allt cirkulera vattnet i hela processen. Det finns ett stort intresse för tekniken, enligt Erik Svedberg. Det gäller såväl kunder och beställare som tillsynsmyndigheter. Han har också varit på Regeringskansliet och presenterat våtsiktsmetoden för tjänstemän och politiker. – Att få företag att investera i en helt ny verksamhet och en ny teknik är inte lätt. Det kräver ett stort intresse från ledningen och att resurser satsas på att de anställda ska implementera den nya tekniken. Det har varit ett stort arbete genom åren att beskriva tekniken. Det har också varit svårt att få aktörerna att nappa på våtsiktsmetoden, ta beslut och sedan investera i en anläggning. FAKTA: En våtsikt bygger på en teknik där olika överskottsmassor med hjälp av vatten ”tvättas” och bearbetas i olika steg: materialsortering, tvätt, avvattning, sedimentering och vattenbehandling. Ur de återvunna massorna siktas material i varierande sorteringar fram och kan säljas vidare. En anläggning kan vara fast eller mobil. Den kan också anpassas efter vilka förutsättningar som råder på platsen, vilka material som ska hanteras och vilka sorteringar kunden vill få ut av våtsikten. Våtsikten är temperaturkänslig och kan bara användas då vattnet inte fryser. – Blir det riktig vinter med många minusgrader måste man stänga, alternativt tillsätta värme till vattnet. Är materialet fruset måste man stänga, säger Erik Svedberg. Någon måste ta ansvar för investeringen och införa den i hela organisationen, anser Svedberg. Våtsiktning är ingen vedertagen process och det innebär en stor utmaning att satsa på tekniken. Men när någon börjar brukar andra följa efter. Nu menar han att det finns ett stort fokus i Sve"När någon börjar brukar andra följa efter." Erik Svedberg rige, på klimatmål och återvinning, som inte funnits tidigare. Det tror han kommer att gynna Procma och de metoder man använder. – Vi har fått ett ökat antal förfrågningar, jämfört med för några år sedan, och vi märker också av en ökad rörelse i samhället, där många människor och företag rör sig åt samma håll och tänker likadant. Det kommer att leda till att återanvändning av ballastmaterial genom våtsiktning används allt mer. Stockholm är en kommun som beslutat att de ska arbeta med våtsiktsmetoden i egen regi. Andra kommuner är intresserade, men behöver entreprenörer som ska utföra själva arbetet. – Vi tillverkar utrustning och maskiner lokalt. Det har många fördelar. Det blir lättare med underhåll och transportkostnaderna minskar. Med våtsiktning kan 80 procent av schaktmassorna återvinnas och även transportkostnaderna till deponianläggningar minskar. Det är betydelsefullt eftersom transporter är dyra och energikrävande. Sverige har historiskt haft god tillgång på material, och deponier på nära håll, även i storstadsregionerna, vilket kan ha gjort att investeringar i återvunnet material dröjt. En våtsiktsanläggning kan kosta från 5 miljoner kronor upp till 50 miljoner kronor beroende på anläggningens storlek och konfiguration. – Att investeringen blir dyr är en bidragande orsak till att det gått trögt med att införa tekniken. Och det kan bli kostsamt i början men på sikt blir det billigare för företag och samhälle. Våtsiktning ger möjlighet att ta fram mycket fina fraktioner. Det är något som flera ballastföretag har visat sig intresserade av, enligt Erik Svedberg. 32 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 163