Stenkoll 1
CLIMB Hur mäter man biologisk mångfald? Med stöd
från Vinnova, Energimyndigheten och Formas utvecklas i skrivande stund ett verktyg för att kunna mäta biologisk mångfald. SBMI deltar i det Ecogain-ledda projektet som syftar till att kunna värdera naturvärden före och efter påverkan. TEXT: Niclas Kindvall F ör att kunna sätta upp mål för biologisk mångfald och sedan ta reda på hur väl målen uppfylls behövs relevanta värden. Siffror, helt enkelt, som beskriver ett områdes värde i fråga om biologisk mångfald. – Det är förstås inte helt enkelt att översätta sådant som antal arter på en viss areal till en siffra, säger Tove Hägglund, projektledare på Ecogain. Det är en av utmaningarna för projektet. En annan är att den modell som vi arbetar fram måste vara trovärdig, transparent och robust. Verktyget CLImB – Changing Land Use Impact on Biodiversity – är efterfrågat i många branscher och kommer att underlätta för aktörerna att välja bästa alternativ för minsta möjliga påverkan i exempelvis byggnationsprojekt eller lokaliseringen av nya täkter. – Dessutom kommer de nyckeltal som tas fram i modellen vara viktiga vid exempelvis tillståndsprövningar, fortsätter Tove Hägglund. Det blir lättare när alla parter talar samma språk. CLImB möjliggör beräkningar enligt den så kallade hänsynshierar36 "Den modell vi arbetar fram måste vara trovärdig, transparent och robust." Tove Hägglund kin, en internationellt erkänd metod för att hantera biologisk mångfald i olika utvecklingsprojekt. Hierarkin är uppbyggd i fyra steg: Steg 1: Undvika påverkan och anpassa projekt, kanske med en annan lokalisering. Steg 2: Där naturen ändå kommer påverkas negativt ska påverkan minimeras så långt som möjligt. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 163