Stenkoll 1
V åtsiktning är ett effektivt sätt för att ta til
lvara på material från jordar och schaktmassor. Det menar Martin Tengsved, konsult för SBMI. – En våtsikt bearbetar överskottsmassorna i olika steg. Kvar blir ballast som kan återvinnas i stället för att hamna på deponi, samtidigt som man ersätter uttaget av jungfruliga resurser. Man räknar med att våtsiktstekniken gör att mängden överskottsmassor, som annars hade hamnat på en avfallsanläggning, kan minska med 80 procent. – Metoden är än så länge ganska ovanlig i Sverige. Swerock har ett par anläggningar i Sundsvall och i Malmö. Företaget D A Mattsson har en våtsikt i Stockholm. Några till är dock beställda och på gång, exempelvis planerar Stockholms stad för en anläggning. Det diskuteras även i andra kommuner, säger Martin Tengsved. Material som inte går att återvinna hanteras i enlighet med den av EU beslutade avfallstrappan som anger hur allt avfall ska hanteras. – Reglerna anger att man i första hand bör pröva en lösning så högt upp i avfallstrappan som möjligt, fortsätter Martin Tengsved. Den borde användas för att minska miljöpåverkan, genom att se till att material återvinns med hjälp av våtsiktning. Naturvårdsverket har genom Klimatklivet gett stöd Varför har metoden inte fått större genomslag i Sverige? En förklaring kan vara de höga kostnaderna för tekniken. En våtsiktsanläggning kan kosta upp mot 50 miljoner kronor, beroende på storlek, enligt Martin Tengsved. – Våtsiktning konkurrerar också med deponianläggningar. Det kan helt enkelt vara billigare att frakta schaktmassorna till deponi. För att ändra på det behövs det incitament från beställare att skicka materialet till en våtsiktsanläggning istället. Idag finns i många fall för dåliga incitament för att skicka massorna till materialåtervinning. – Naturvårdsverket som är tillsynsvägledande myndighet borde se till att flöden styrs mot våtsiktning i ökad omfattning, anser Martin Tengsved. "Naturvårdsverket borde se till att flöden styrs mot våtsiktning i ökad omfattning". Martin Tengsved för Swerocks anläggning i Sundsvall. Men Martin Tengsved menar att myndigheten borde bli än mer offensiv och sätta ett större tryck på beställarna, så att schaktmassor inte skickas till deponi. Då skulle det bli mer intressant att investera i en teknik som våtsiktning. Holland, Danmark och Storbritannien är några länder i Europa som kommit längre än Sverige när det gäller att använda sig av våtsiktsmetoden. Procma är ett företag som startades 2014 och som levererar anläggningar för våtsiktning till bland annat ballastindustrin. – Jag träffade av en slump en person i Falun för drygt tjugo år sedan som höll på med våtsiktning, han tvättade sten material på en betongfabrik. Jag blev intresserad av tekniken och tog över verksamheten, berättar Erik Svedberg, Procmas VD. Sedan dess har Procma utvecklat nya tekniker, i tester tillsammans med Metso och andra företag. Slutna system som tvättar och avskiljer fina fraktioner med hjälp av vatten. Man har också samarbetat med forskare på KTH och Chalmers. Några konkurrenter i Sverige som levererar kompletta lösningar har företaget 31 FOTO: PROCMA