Stenkoll 1
LAKTESTER AV BERGMATERIAL "BRISTEN PÅ VETENSKAPLI
GA MILJÖRISKMODELLER KOSTAR SVENSKA SKATTEBETALARE MILJARDER" I slutet av 2022 kom resultaten från Nordens största bergmaterialtest. En av de viktigaste slutsatserna från studien är att även berg med ganska höga totalhalter inte innebär någon reell miljörisk om materialet används på rätt sätt. TEXT: Niclas Kindvall I nom ramen för Nätverket för end-ofwaste och en cirkulär anläggningsindustri har tio av de största bergmaterialleverantörerna i Sverige och Norge, tillsammans med Trafikverket, Region Stockholm och Boliden, tagit 39 bergprover. Dessa har kontrollerats genom totalhaltstest, laktest genom skaktest samt laktest genom kolonntest för att kartlägga om ämnen i bergmaterialet kan sprida sig till naturen. Studien har granskats av tre av Sveriges främsta miljöexperter; Mark Elert på Kemakta, Martijn van Praagh på Ensucon och Lunds universitet samt Jonas Östgren på Trapezia. Projektledare och författare av rapporten är Carl Zide på Massbalans. – De tillsynsmyndigheter som idag begränsar anmälningar av krossning eller tillstånd för återvinningsanläggningar på grund av totalhalter gör detta utan stöd i en miljöriskanalys, säger Carl Zide. Vi har liksom tidigare forskning kunnat visa att användandet av totalhalter är irrelevant om du inte har detaljerad kunskap om materialets lakbarhet. – Bristen på vetenskapliga miljöriskmodeller i Sverige kostar svenska skattebetalare miljarder men medför även stora miljö- och klimatkostnader genom onödigt långa transporter och mindre återvinning. Under hösten 2022 fick exempelvis en grustäkt i Vingåker en förfrågan från länsstyrelsen i Uppsala där det påtalades att totalhalten av krom i täktens 34 bergkross överskred KM (för Känslig Markanvändning) och därmed ville länsstyrelsen att täkten skulle göra en separat miljöriskbedömning. – Med stöd av bergmaterialtestets data vet vi att den krom som finns i bergmaterial i Sverige och Norge inte utgör någon miljörisk, menar Carl Zide. Dels är halterna låga, dels så är krom mycket hårt bundet i berget. Den beräknade lakbarheten av krom från berg är mer än tio gånger mindre än den halt som Naturvårdsverket använder i sin miljöriskmodell. – Och om vi skulle ta hänsyn till att bergmaterialet oftast säljs i grövre sorteringar än 0–4 mm, som används vid laktester, så är den teoretiska lakbarheten mindre än en hundradel av vad Naturvårdsverkets modeller påvisar. Efter ett laktest "Användandet av totalhalter är irrelevant om du inte har detaljerad kunskap om lakbarhet." Carl Zide STENKOLL KROSSORDET NUMMER 163 FOTO: MÅRTEN SOHLMAN