GLAS 3 2025 1
→ typer, massproduktion och enkel utformning lede
r till billigare priser. För att möta det enorma behovet av material används mer snabbvuxet virke, vilket leder till grövre karmoch bågdimensioner för att klara glasvikterna. Nya material så som aluminium och plast gör entré. Under decenniets senare del slår aluminiumdörrar igenom. Byggandet av miljonprogrammet, som pågår fram till år Fönster berättar historier och är bland de viktigaste byggnadsdetaljerna. Här en bild från 1956, barn bakom ett fönster med smidesgaller och vildvin. Foto: Hilding Mickelsson, Hälsinglands museum 1974, möter efterhand allt större motstånd, vilket leder till att det byggs fler småhus i stället för höghus. Oljekrisen år 1973 leder till hårdare krav på energihushållning i nybyggnation, med mindre fönsterformat till följd. Inåtgående, kopplade treglasfönster med isolerruta och förbättrat Uvärde lanseras. Glaspaketens ökade tjocklek medför att de är tyngre, varför bågarna behöver vara kraftigare. Många fönster byts ut mot nya varianter med metallbeklädnad. Ett intresse för äldre bebyggelse gryr och varsam ombyggnad blir ett begrepp. År 1974 slår ett kulturpolitiskt beslut fast värdet av samlade kulturhistoriska miljöer. Spröjs ökar i popularitet. Miljörörelsen växer sig starkare. År 1976 börjar glas tillverkas med floatglasmetoden i Sverige. Trä börjar vakuumimpregneras 1977. 1980-talets första hälft överskuggas av kalla kriget och I år firar det europeiska byggnadsvårdsåret 50 år! För att uppmärksamma och bevara äldre byggnader utsågs år 1975 till det europeiska byggnadsvårdsåret av Europarådet. internationella spänningar. På hemmaplan ökar de ekonomiska klyftorna och segregationen i de nya bostadsområdena. I och med kreditmarknadens avreglering år 1985 ökar utlåningen och en byggboom sätts i gång. Fortfarande står energibesparingar högt upp på agendan och nya bestämmelser påverkar fönsterstorleken. Treglasfönster blir standard. Den så kallade 1 + 2-konstruktion bestående av ett enkelstandard, LGS. Även energikrisen år 1973 bidrog till omild hantering av befintlig byggnation och förmånliga lån har använts till att byta fönster. I plan och bygglagen finns angivet att alla byggnader ska hanteras varsamt, utan undantag och oberoende av om det rör sig om miljonprogramshus eller slott. Ändå finns det inte så många originalfönster kvar, särskilt inte med 1700talsglas. Fönster är en av de byggdelar som ofta har bytts ut. Antingen för att en viss arkitekturstil inte har uppskattats eller för att nya fönster anses öka standarden. Att bevara historiska miljöer är viktigt för för ståelsen för vårt kulturarv. Särskilt byggnader från 1920tal och tidigare anses ha kulturvärden som inte får förvanskas, men även plastfönster kan i framtiden komma att upplevas som unika. Både upplevelsevärdet, hur fönstret ser ut, och dokumentvärdet, som ger information om hur fönster byggdes förr och vilka material som användes, är viktigt att bevara. • Värna hantverket Genom att anlita professionella fönsterrenoverare bidrar du till yrkets fortlevnad och att nya generationer hantverkare utbildas som kan föra kunskapen vidare. Att vara fönsterrenoverare är komplext och innehåller många delar. Yrket kretsar kring glaset men professionen innebär även att utövaren kan kitta, måla, snickra, laga beslag och har en blick för detaljer samt är historiskt bevandrad för att inte råka förvanska fönstren genom att ersätta detaljer felaktigt. / glas i ytterbågen och en tvåglasisolerruta i innerbågen slår igenom (kallas ibland även 2 + 1). Lågemissionsglas, LE-glas, även kallat energiglas, börjar också användas. De är belagda med ett tunt skikt som minskar värmestrålningen ut genom fönstret. De mest effek tiva LE-glasen är mjukbelagda. Beläggningen är repkänslig och kan angripas av fukt, varför den endast kan användas i isolerrutor och alltid med beläggningen vänd in mot den hermetiskt förslutna spalten. Även hårdbelagda LE-glas, som går att använda som enkelglas, förekommer. Värmeförlusten minskas ytterligare genom att luften i isolerrutans spalt byts mot en inert gas, oftast argon. Även krypton förekommer. Jakten på energibesparingar gör att många gårdar glasas över och även gallerior och kontorsbyggnader får glastak. Många fastigheter byggs om, ofta utan hänsyn till kulturhistoriska värden, vilket leder till växande motreaktioner. Stilmässigt står det individuella och unika högt i kurs och postmodernism gör entré. Fönsterindelningen är vari erad, även om fönstertyperna är få till antalet. Träfönster får utvändig lackerad aluminiumbeklädnad och fönstervred förses med barnsäkerhetsspärr. Glasade aluminiumdörrar lackerade i färgglada kulörer muntrar upp stadsbilden. Dagens isolerrutor är limmade och dubbelförseglade, den yttre förseglingen är elastisk och den inre plastisk. SAMMANFATTNING Fönster, vart och ett präglat av sin samtid, har en historia att berätta. De är viktiga tidsdokument som vi bara har till låns. Eller för att citera 1800-talsikonen inom byggnadsvård John Ruskin: ”De [historiska byggnaderna] är inte våra. De tillhör delvis dem som byggde dem och delvis alla de generationer av mänskligheten som ska följa efter oss. De döda har fortfarande sin rätt till dem; det som de arbetade för … har vi ingen rätt att utplåna. Det vi själva har byggt är vi fria att riva ned … ” / GLAS 3.2025 35