Omtanke 1
Elisabeth Dahlin, barnombudsman, var en av talarn
a på Barnkonventionsdagen. Foto: Magnus Sandberg. »Barnets möjligheter att hävda sina rättigheter och få upprättelse måste säkerställas« en märklig inställning att vänta på att det ska ske ett misslyckande. Då har vi ju inte gjort tillräckligt. Det är dags för Barnkonventionen 2.0, säger Charlotte. EN AV BARNKONVENTIONSDAGENS programpunkter var hur arbetet med barnkonventionen har gått i praktiken. Marie Lundin Karphammar har till exempel hjälpt Ewa Kristensson, som nu är förvaltningschef i Halmstad sedan 1,5 år. De har tidigare nått goda resultat i Simrishamn och har nu genomfört en barnkonsekvensanalys för att ta reda på hur gymnasieeleverna i Halmstad har påverkas av distansundervisningen under pandemin. – Det har gett oss ett underlag för komständigheter som är relevanta i bedömningen av barnets bästa. Tidsbrist och resursbrist anges som hinder som en fullständig bedömning av barnets bästa, liksom annan lagstiftning. Hinder för samtal med barnet kan vara att det är för ungt, alternativt har en funktionsnedsättning. BARNKONVENTIONEN SOM LAG har inte fått fullt genomslag inom vissa rättsområden. – Det finns en utmaning i tillämpningar, men vi kan inte invänta praxis. Det är pensatoriska åtgärder efter pandemin, säger Stina Kasemo, rektor. 41 procent av eleverna upplevde distansundervisningen som negativ för sina studieresultat. Bland annat genom brist på motivation, brist på kommunikation med klasskamrater, svårare med återkoppling från lärarna och svårt att få studiero hemma. 16 procent tyckte att studieresultatet påverkades positivt. De tyckte att det var lugnare att arbeta hemma, lättare att fokusera på en uppgift i taget och den minskade restiden gav mer energi till studier. Leandra Gashi, som är en av eleverna Elisabeth Dahlin på gymnasieskolan, berättade att 44 procent tycker att deras hälsa har påverkats negativt. – Eleverna uppger att de har känt oro, ångest och ensamhet. Skolan och allt runt omkring är en stor del av livet för oss. Dessutom säger den här gruppen att de har blivit mer stillasittande och trötta av distansundervisningen. Å andra sidan tycker 19 procent av eleverna att deras hälsa har påverkats positivt. De har fått minskad ångest av att inte behöva gå till skolan. Utifrån underlaget har man beslutat om att kartlägga elever i behov av extra stöd. Man vill också öka elevinflytandet och upprätta eventuell plan för kompensation av kursmoment som uteblivit. – Vi kan också dra slutsatsen att det är viktigt för barn att få uttrycka sina åtgärder, säger Ewa Kristensson. BARNOMBUDSMAN ELISABETH DAHLIN hade också en egen programpunkt under dagen där hon talade om det tredje tilläggsprotokollet, TP3. År 2011 antog FN ett tredje tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Det ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté i de fall deras rättigheter har kränkts och de inte har haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet. www.ssil.se | 23