Omtanke 1
För att få en lyckosam behandling och minska risk
en för återfall behöver man ta tag i orsaken till missbruket. Foto: Getty Images. slut innan en riktig behandling ens har kunnat komma igång och då blir inte placeringarna lyckosamma. Förändringsprocessen har inte ens hunnit börja, säger Elisabeth Hallman. HON HAR SJÄLV arbetat som socialsekreterare med placeringsansvar på socialtjänsten och även som föreståndare på ett annat HVB-hem, så hon har att jämföra med och hon har tidigare saknat helheten. Det är inte heller alltid lätt att få till ett samarbete med psykiatrin då de har långa väntetider och kö till deras olika insatser som klienten oftast behöver vid hemgång. – Där kommer också problemet in att kommunen menar att det är regionerna som ska stå för behandling av den psykiska ohälsan och tar oftast inte hänsyn till detta vid placeringar, då de menar att de har ansvar för missbruksproblematiken och regionen för den psykiska ohälsan och det som kommer med det. Detta skapar ännu ett problem då socialtjänsten delar upp problemen och inte ser till individens behov i ett helhetsperspektiv. – Dock ska sägas att många ser detta men är styrda av Sveriges lagstiftning som säger att det är så här ansvarsfördelningen ser ut. Där måste de styrande i vårt land tänka till om de ska kunna skapa en riktigt bra missbruksvård i Sverige som blir bra för individen på så sätt att de får bästa möjliga vård med resultat i ett längre perspektiv, men också i ett kostnadsperspektiv. Det kostar mindre i längden att 50 | www.ssil.se satsa ordentlig både på helheten i vården och längden på vården direkt än att tro att man kan dela upp det i olika pytsar med olika problem vid olika behandlingstillfällen och korta behandlingstider för att minska kostnaderna. Det resultat som det denne missbrukar och vad det skulle betyda att sluta. – Varför missbrukar man? Jo, för att man mår bättre då, för stunden. Det är vanligt att den som missbrukar inte tänker längre än så och det är få som klarar »De har inte ens fått frågan om de har blivit utsatta för våld« ger är bara att det blir fler misslyckande för individen och i längden kostsammare för samhällsekonomin, säger Elisabeth Hallman. EBBA HVB HAR några som precis blivit utskrivna, efter att ha varit där en helt år. – De kommer ha störst chans att lyckas framåt. Det jätteviktigt för oss att inför avslut av behandlingen hjälpa klienten fortsätta samarbetet med öppenvård, boendestöd och psykiatrin för att personen ska få ett stödjande nätverk. Vi kan också erbjuda växelvis boende för att underlätta utslussningen. På behandlingshemmet får klienterna lära sig att strukturera sin vardag som till exempel att kliva upp på morgonen, ha möten och passa tider, ha någon form av sysselsättning, en bra vardag helt enkelt och de får även lära sig att ha fritid. Att få en fungerande vardag är en stor del till att få ett stabilt liv. Sedan är förstås själva behandlingen en stor del. Klienten behöver förstå varför Elisabeth Hallman sig vidare på egen hand. Många har redan flera misslyckanden bakom sig och behöver inte fler då det inverkar på att individen tappar tron på sig själv. Många som har varit på andra behandlingshem tidigare säger att de har arbetat med återfallsprevention, trots att de inte har varit där så länge. – Det är lite märkligt eftersom det är det sista man gör, efter sin behandling. Annars är det svårt att förstå och ta till sig de strategier som man lär sig för att fortsätta att hålla sig frisk. Man börjar ju inte med sjukgymnastiken innan man har blivit opererad. Att få en behandling som inbegriper både missbruket/beroendet, den psykiska ohälsan samt stöd i eventuell våldsutsatthet, kunna hjälpas till insikt i sin egen problematik och sedan i behandlingen lära sig hur man hanterar detta och få hjälp att utarbeta strategier, det är det som kallas för en helhet i behandlingen och som ger ett hållbart resultat för individen i ett längre perspektiv, avslutar Elisabeth Hallman. ●