TIDNINGEN TILLVÄXT 1
BYGGNADER Taklyft I stället för att bygga nytt ka
n ett högre tak bli ett lyft både för det tomma grisstallet och för plånboken. Håkan Karlsson vet. I 35 år har han åkt runt i Sverige och höjt tak på gamla stall som blivit maskinhallar. Text Marianne Lindberg HÅKAN KARLSSON FRÅN Växjö har en byggfirma som har specialiserat sig på att höja tak på stall, främst på grisstallar som har lågt i tak, och göra om dem till maskinhallar. – Grisproduktionen har ju sjunkit i Växthuset fungerar främst som upplevelsehus med sina klätterväxter, tomater, blommor och citrusfrukter. > 2,5 miljoner och en del har finansierats av EUstöd från landsbygdsprogrammet. – Utgifterna blev lite större, kanske tio procent mer än vad vi hade räknat med, säger Elisabeth. Men än är inte gårdens gröna profil färdig. Det gamla traktorgaraget ska få nytt tak med solpaneler. Och utemiljön ska slipas för att skänka lugn åt de patienter som Elisabeth tar emot. – Jag vill använda gårdens miljöer. Vi har till exempel 600 buskar och 600 träd som vi satte för 20 år sedan. Där ska vi gallra och plocka fram tre rum: ett av parkkaraktär och ett för trädgård med perenner och köksväxter med en 40 meter lång stenmur, vars stenar plöjts upp på grannens åkrar. Det tredje rummet som ska anläggas blir ett ”woodland”. FÖRUTOM DEN GRÖNA rehabiliteringen bedriver gården även trädgårdsverksamhet med rådgivning, beskärning, plantering och skötsel. – Jag har kunnat få det att gå runt från dag ett, men då mycket sparsamt. En nackdel med trädgårdsmästarjobb är att de är säsongsbundna. Då har jag gått in extra på min gamla arbetsplats som sjuksköterska. I DAG KAN hon försörja sig helt på verksamheten, som nyligen delades upp i GreveGarden Naturunderstödd rehabilitering AB och GreveGarden, som drivs som enskild firma där gården och trädgårdsverksamheten finns samlad. – Det finns många sätt att jobba på landsbygden. Jag vill driva en verksamhet på gården som passar mig, det måste inte vara ren lantbruksverksamhet. En professor på SLU har sagt att jag måste vara den första i Sverige som har högskoleutbildning i både den vita och den gröna sektorn. n Så går det till att riva 1 Först ska man fråga byggnadsnämnden om det behövs något rivningslov. Är så fallet skickar man in sin ansökan och alla handlingar. Byggnadsnämnden gör sedan en första granskning. Efter detta får man ett mottagningsbevis. ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK 24 Tillväxt landet och det finns hur många svinstall som helst som står tomma. De som kontaktar mig vill få mer utrymme. Det blir ju en väldig skillnad om du höjer ett tak från 2,5 till 4,5 meter, säger Håkan Karlsson och tillägger att den senare siffran är maxhöjden för de jobb han utför. FRÅN BÖRJAN, FÖR 35 år sedan, då Håkan Karlsson var ny i branschen höjde han tak åt mjölkbönder. De behövde då extra höjd i stallarna för att få in mer hö på loftet. – Sedan kom balarna och jag blev utan jobb. Men en dag ringde det en kille som ville lyfta taket på ett svinstall och göra om det till en maskinhall, berättar Håkan Karlsson. Och på den vägen är det. Fram till i dag har han lyft uppemot 200 tak. Men det är inte alla byggnader som lämpar sig för ett taklyft. – De får inte vara för gamla. Innan jag åtar mig ett jobb åker jag alltid ut för att titta om det går att lyfta taket. När ett tak höjs lyfter man först loss det från den ena sidan av långväggen med hjälp av en rad domkrafter. HöjSå går det till att riva 2 När mottagningsbeviset är utskickat prövar nämnden ansökan om rivningslov. Sedan fattar nämnden beslut, ett tekniskt samråd hålls, den som ska riva får ett startbesked, byggnadsnämnden gör ett arbetsplatsbesök, ett slutsamråd hålls och ett slutbesked ges.