Omtanke 1
INTERVJU SoL kom till för dem som ”inte var värda
” Det som från början var en ramlag med individens behov i centrum är idag en snårskog av styrdokument, kommunala regler och åtstramade budgetar. Lupita Svensson är kritisk till hur Socialtjänstlagen idag används, men också hoppfull inför framtiden. TEXT & FOTO:: ANNA BACK-FITINGHOFF I ett samhälle där allt ska mätas och besparas, så blir de juridiska termerna ofta slagkraftiga argument för att “människor” inte har rätt till de olika samhällsinstutionernas tjänster. Även de ekonomiska incitamenten med budget, besparingar och krav på prestation, för att få rätt till de här grundläggande mänskliga rättigheterna, är det vi idag ser resultaten på i våra olika mediala flöden. När allt fler faller utanför och slåss för sin rätt att ta del av samhällets solidariska möjligheter. PÅ ANDRA SIDAN hör vi om Socialhandläggare som ett bristyrke, då ingen orkar längre och allt fler blir sjukskrivna för utbrändhet. När Socialtjänstlagen kom till på 80-talet så var det en svensk uppfinning, en modern tanke med en ram-lag som sa att juridiken inte kunde ta ställning till svåra indivduellla frågor och överlämnade bedömningarna till de professionella inom socialtjänsten att hantera, med en grundläggande lagstiftning att ta stöd emot. Och om man läser kapitel 1 om socialtjänstens mål, så står det att ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet Det var en extensiv lagstiftning, med väldigt lite styrning som utgick ifrån att om har man behov ska man ha bistånd. LUPITA SVENSSON ARBETAR idag på Lunds Unviersitet som lektor och undervisar i den juridiska delen av socionomutbildningen, hon forskar även utifrån sin del av utbildningen och ägnar minst 20 procent av sin arbetstid åt forskning. Det är under vår intervju med henne som vi försöker förstå hur dagens yrkesroll inom socialförvaltningar har förändrats och numer handlar mer om vad man inte kan utföra eller ge människor, utifrån Socionomprogrammet på Lunds Universitet Lunds Universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten, flera än 30 av deras forskningsområden anses som världsledande, och man forskar bland annat inom ekonomi, humaniora och teologi, juridik, medicin, samhällsvetenskap mm. Socionomprogrammet är en bred utbildning som förbereder inför flera yrkesområden, och förutom det akademiska ämnet socialt arbete så får man god kännedom om politik, juridik, ekonomi, sociologi och psykologi. Man kan gå vidare från en kandidatexamen som tar 6 terminer, till en socionomexamen som tar 7 terminer, efter det så kan man fortsätta och forska på avancerad nivå och ta en doktorsexamen i socialt arbete. www.ssil.se | 11