Omtanke 1
Mattias Beijmo och Anna Björk fått höra bestämmer
de sig för att ta reda på om de 12 personernas samstämmiga berättelser är sanna. – Vi behandlade det hela som en haverikommission men var inte beredda på vad som skulle hända när vi började rota i det här, berättar Mattias Beijmo. TEKNISK BEVISNING VISAR att flyktingarna och skeppet Temeteron möttes den ödesdigra natten mellan den 4 och 5 januari. Signaler från skeppet respektive flyktingarnas mobiler visar vilka koordinater gummibåten och skeppet befunnit sig på. Vid en tidpunkt sammanföll de. Det går alltså att bevisa att minst ett brott mot begicks den här natten, när fartyget ignorerade flyktingarna. Såväl Maritim nödrätt som turkisk rätt säger att kaptenen alltid är skyldig att hjälpa nödställda. Idag drivs ett mål där de anhöriga till de omkomna är målsägande. Men fartygets kapten är långt ifrån den enda som bör ställas till svars för förlisningen. Under 2016 har hela 5 098 personer konstaterats omkomna på sin färd över medelhavet enligt siffror från International Organization for Migrations, IOM:s Global Migration Data Analysis Center, GMDAC. 88 procent av de omkomna migranterna drunknade, 148 personer omkom av andra skäl som att ha andats in bensin-ångor, brand på båten, svält, uttorkning eller hypotermi. I ÅR HAR över 1 000 personer dött på Medelhavet, siffrorna baseras på de som hittats omkomna och på uppgifter till medierna. Mörkertalet är stort och vad som hänt de döda utreds inte av myndigheterna, uppger Anna Björk och Mattias Beijmo. Det är en lång färd mellan till exempel Syrien och Sverige eller Libyen och Sverige, hur kommer det sig att det på den lilla sträckan över medelhavet som det dör procentuellt flest. Är det smugglarnas fel? – Smugglarnas svarar enbart på en efterfrågan att söka asyl och deras verksamhet finns eftersom det inte finns någon laglig resväg in i Europa, säger Mattias Beijmo. 28 | www.ssil.se Anna och Mattias har skrivit reportageboken BÅT 370 – döden på medelhavet. Ett alternativ menar han är att skapa just lagliga migrationsvägar. Istället för att som idag att EU ger pengar till Turkiet för att stoppa smugglingen. – Dessa pengar går idag delvis till den turkiska kustbevakningens ficka. De har inget intresse av att hjälpa nödställda flyktingar eller stoppa smugglingen, så att EU-pengarna sinar, menar Mattias Beijmo. FRONTEX, EU:S KUSTBEVAKNING hjälper inte heller nödställda flyktingar på turkiskt vatten. – Deras uppdrag är inte att hjälpa utan att stoppa smugglingen, alltså åker de inte in och hjälper nödställda trots att de enligt nödrätt får och ska göra det, förklarar Mattias Beijmo. Nu föreläser Mattias Beijmo och Anna Björk om döden på medelhavet och storpolitiken kring dödsfallen. – Vi vet för mycket för att hålla tyst. Alla vi som väljer politiker behöver veta detta, säger de och fortsätter med att internationell rätt är solklar. Även Turkiet har skrivit under FN:s flyktingkommission, men med ett förbehåll, den gäller enbart europeiska medborgare. Turkiet behöver inte bryta mot några konventioner när hanterar flyktingar som kommer från länder utanför Europa, för de har aldrig skrivit under några sådana. – EU vet detta men gör inget. Det är väl bekvämt, säger Mattias Beijmo. ENLIGT EN EU-ÖVERENSKOMMELSE, som Sverige är del av ska Turkiet få 3 miljarder Euro och kommer att få ytterligare pengar som ska gå till att hjälpa Syriska flyktingar. I överenskommelsen finns även med att EU ska diskutera turkiskt medlemskap i EU samt visumfrihet för turkiska medborgare i unionen. I motprestation skickas flyktingar som tar sig till Grekland tillbaka till Turkiet, som ska vara ett säkert tredje land. – Livet för flyktingarna i Turkiet är inte hållbart, de har ingen tillgång till sjukvård eller välfärd, barnen går inte i skolan och det är svårt för flyktingar att finna jobb. Mänskliga rättigheter och asylrätten kan inte anses följas när människor skickas tillbaka hit, menar Mattias Beijmo. Varje natt går båtar över från Turkiet till den grekiska övärlden. Här finns idag över 60 000 flyktingar kvar som ska tas om hand av ett underdimensionerat asylsystem med för få handläggare. VARFÖR HJÄLPER INTE EU till kan man fråga sig, men EU har faktiskt allokerat medel för att snabba på asylprocessen men Grekland har inte ansökt om de pengarna. – Färre och färre flyktingar gör därför resan över Medelhavet, De vill inte riskera att hamna i Limbo i åratal och leva med sina familjer i fängelseliknande grekiska läger i åratal. Grekland har gjorts till ett avskräckande exempel, säger Mattias Beijmo. Varför man vill ha avskräckande exempel är en fråga i sig. Det har sedan Europa införde den här asylpolitiken och överenskommelsen med Turkiet blivit lugnare på migrationsverkets och de kommunala handläggarnas kontor. Färre söker asyl i Sverige, men till vilket omänskligt pris? ●