Omtanke 1
INTERVJU » SoL har blivit som ett lapptäcke som d
rar åt olika håll och det kan vara farligt för ett rättsamhälle« för ett rättssamhälle, säger Lupita Svensson. Detta har gjort att SoL har gått från att vara en värdebaserad lagstiftning som skyddade individens rättigheter, till att det indirekt skapats ett system där ekonomi och juridik styr. Det är politikerstyrda beslut som ligger till grund för hur socialtjänsterna ska drivas, inte professionen själv vilket har gjort att socialhandläggarna har blivit en slags utförartjänstemen, som inte ska ha egna åsikter, från att man var ett slags förespråkare för människor i behov av stöd. LUPITA SVENSSON UPPLEVER att många som söker till socionomutbildningen har ett stort patos och vill mycket och att det är svårt att komma ut som ny till en värld där kraven för att ta emot bidrag är stora. – En fråga som jag ofta återkommer till skild handläggare mer och mer bara blir en slags ekonomisk handläggare som ska betala ut en uträknad siffra, än utföra ett socialt arbete. OLIKA POLITISKA INFLUENSER har påverkat den grundläggande tanken och skapat en mer komplex situation, tillsammans med fler medborgare och en annan ekonomisk situation. – SoL har blivit som ett lapptäcke som drar åt olika håll, och det kan vara farligt är hur ska man våga stå upp för de egna professionella värdena i den professionella rollen? berättar hon. Lupita Svensson frågar sig vad som händer med det sociala arbetet när allt handlar om plus och minus i en digitaliserad värld? Det finns även ett krav på individen idag att den själv ska ta vara på sina rättigheter och där de olika bidragen är villkorade med krav på vad man ska utföra för att kunna få dem. Detta är enligt Lupita Svensson är en felaktig tolkning av SoL (Socialtjänstlagen). Det finns till och med rättsfall som stärker individens rätt att få bidrag utan motkrav, där det är tydligt att man inte får sätta upp villkor. Trots detta fortsätter många kommuner att villkora utbetalningar med behandlingskrav och dylikt. Lupita Svensson menar att SoL inte är en ”krav-lag”, där man ska ”göra rätt för sig” och där sociala handläggare mer utför ett ekonomiassistent arbete än det sociala arbetet, där man försöker hitta vägar för individen att leva i social trygghet i jämlikhet. HUR TÄNKER MAN då som lärare i den juridiska delen av socionomprogrammet, när man ska skicka ut elever till ett arbete som idag har mycket sjukskrivningar och uppsägningar? – Jag försöker skicka med eleverna en tanke om att använda de juridiska verktygen till att ifrågasätta, att stärka sin roll och att förstå att SoL är en värdebaserad lagstiftning, att man ska vara modig på ett klokt sätt, att man ska avsätta tid till förändringsarbete, ta kontakt med universitet och be dem om hjälp att skriva artiklar om den arbetssituation som råder, om att hitta situationer som är likartade för de flesta kommuner och skapa debatt, säger Lupita Svensson och fortsätter. – Att bli bättre på att synas i debatten i sin yrkesroll när man gör bra saker, och att förstå att man inte är ensam om att inte orka. DET ÄR OCKSÅ, enligt henne, ett problem att det inte är ett attraktivt arbete för utbildade socionomer att arbeta i kommuner, och att det idag är lätt för en socionom att få arbete inom andra områden, vilket i praktiken innebär att det är brist på socionomer trots att det faktiskt finns. Och hon funderar på vad det skickar ut för signaler om socionomutbildningen? Hon jämför med läkarutbildningen, där det nästan aldrig är fråga om att utbilda sig och sedan arbeta inom ett annat område. Socionomutbildningen har blivit en så kallad generalistutbildning där man kan bli vad som helst. Lupita Svensson berättar även att www.ssil.se | 13