Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Rådjursjakt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer - Råbock
Svensk Jakt Troféer - Volymmätning
Svensk Jakt Test: Eluppvärmda västar
Svensk Jakt Vildsvinssmitta
Svensk Jakt Hitta bockpasset
Svensk Jakt Björnjakt
Svensk Jakt Björntroféer
Svensk Jakt Någonstans att jaga
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen: Stål- eller blyhagel
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Jaktens yrken
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt augusti
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Dina sidor Var med och bidra med material till di
na regionala sidor! Texter skrivna i Word och högupplösta bilder mailas till regionalt@svenskjakt.se Vi förbehåller oss rätten att redigera materialet. Viltets nya stigar går under riksvägen När en ny sträckning av riksväg 31 förbi Tenhult planerades såg Lars Adolfsson ett stort hot mot viltet och jakten på de marker där han jagat sedan han var liten pojke. Ett intensivt arbete för att rädda det som räddas kunde, gav åtminstone ett visst resultat. Lars Adolfsson berättar om projektet över en kopp kaffe i bersån på Rommelsjö Café, som ligger så nära den nya vägen att man både ser och hör trafiken som susar förbi. Vägen delar Lars Adolfssons och hans kamraters jaktmarker där 500 hektar nu är avskurna av Tenhults samhälle samt gamla och nya sträckningen av riksväg 31. Fast det där med avskurna stämmer inte riktigt. De faunapassager som byggdes under riksvägen har tillsammans med vägtunnlar kommit att utnyttjas allt mer av viltet. – Med tiden har rådjur, räv och till och med älg kommit att passera genom tunnlarna också när de går undan för hund när vi jagar, berättar Lars Adolfsson, som varit den pådrivande kraften i jägarkontakterna med Trafikverket. Från början argumenterade jägarna för att ungefär 600 meter av vägen skulle läggas i en tunnel genom Klevabergen som reser sig över jordbruksmarkerna i öster och väster. – Det hade varit det allra bästa. Då hade viltet kunnat passera i stort sett som tidigare. I varje fall hade man fått en mycket fin och bred passage över riksvägen. Men det föll på att det hade blivit för dyrt, säger Lars Adolfsson. I stället fick man arbeta för andra lösningar. Jägarna engagerades i ett projekt som innebar SVENSK JAKT Nr 8 2018 Lars Adolfsson hade helst sett en vägtunnel, men tycker ändå att ersättningen med bland annat den här viltundergången har blivit ganska bra. FOTO: JAN HENRICSON en omfattande kartläggning av viltets rörelser över vägområdet innan den byggdes. Något som styrde hur viltundergångarna anlades. Den största är 40 meter bred och är förlagd uppe på höjderna. I tunnelns kant löper en skogsbilväg som ett förenande intresse, men viltet har gott om plats för passagen, och för ett mänskligt öga ser det riktigt inbjudande ut. Samtidigt kan man förstå att älg och rådjur behövde en viss tillvänjning innan de började ta passagerna i bruk. – Ja, under byggtiden och det närmaste året efter att den tagits i bruk var det tydligt att viltet höll sig undan. Vi märkte det särskilt på älgen. Uppenbarligen behöver de vänjas vid trafiken, och nu passerar flera arter, även om vi ännu inte har fått belägg för att vildsvin utnyttjar passagerna. Av någon anledning har vi heller inte noterat att älgkor med kalvar går i tunnlarna. Förhoppningen från både jägare och forskare är att de kalvförande kornas försiktighet är en tillfällighet. Det vore ju en fördel om de lär sina kalvar att det är ofarligt att gå i tunnlarna under vägen. I tunneln där Femtingeån går under vägen ville Trafikverket från början endast ge plats för vattendraget. Men där, menade jägarna, skulle det också vara lämpligt att ge klövviltet möjlighet att passera. Utterns behov av att gå torrskodd under vägen fördes fram som ett tungt argument, som resulterade i att det byggdes bankar på ömse sidor om ån. På bilder från de kameror som använts för att undersöka hur viltet utnyttjar passagerna ses både rådjur och älg gå i vattentunneln. Men medan rådjuren går på torra land valde åtminstone en älg att vada genom tunneln, mitt i strömfåran. Viltstängsel och undergångar längs den nya vägen i kombination med betydligt mindre trafik på den del av riksvägen som tidigare löpte genom Tenhult samhälle har gjort att antalet viltolyckor har minskat. JAN HENRICSON Molstaberg nekas skyddsjakt på varg Kammarrätten fastslår domen från förvaltningsrätten. Därmed står länsstyrelsens avslag på Molstabergs skyddsjaktansökan på varg fast. Vid två olika angrepp i maj dödades ett mycket stort antal får av varg vid Molstaberg, Södertälje kommun. Fårägarna ansökte om skyddsjakt i det aktuella Sjundareviret men länsstyrelsen i Stockholms län nekade till begäran. Länsstyrelsen ansåg att det fanns betydande svagheter i stängslingen av de angripna hagarna och menade därför att det fanns andra lämpliga lösningar än skyddsjakt. Molstaberg gård överklagade tillsammans med LRF beslutet till Förvaltningsrätten i Luleå. Förvaltningsrätten gick dock på länsstyrelsen linje. Då överklagade fårägarna förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten i Sundsvall. Nu har även kammarrättens dom fallit. Kammarrätten fastslår förvaltningsrättens dom och det betyder att det var rätt av länsstyrelsen att inte bevilja skyddsjakt på varg i Sjundareviret. OLLE OLSSON Rätt att skjuta Rackstadsvargarna Det var rätt av länsstyrelsen i Värmlands län att fatta beslut om skyddsjakt på hundattackerande vargar i Rackastadsreviret. Det har tre domstolar slagit fast. Vargar gick vid upprepade tillfällen till attack på hundar och länsstyrelsen Värmland beslutade i omgångar om skyddsjakter på varg. Föreningen Jaktkritikerna överklagade länsstyrelsens beslut till högsta instans, men inte heller Högsta förvaltningsdomstolen ser någon anledning att ta upp målet och ger inte prövningstillstånd. OLLE OLSSON 141
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer