Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Rådjursjakt
Svensk Jakt Forskning för jägare
« ”Det har visat sig att de färdigutvecklade horn
en är av mycket stor betydelse för handjurens parningsframgång.” som kan komma att påverka hornens utseende och form mer direkt, men dessutom danar hon sin sons utveckling genom sin mjölk produktion och förmåga att leda honom till bra beten med högt näringsvärde under det viktiga första året i hans liv. Den tiden är ofta avgörande för hur stor han till slut kommer att bli. Så i slutändan förs de gener vidare som är bäst lämpade till den omvärld och miljö djuret lever i just då. Klena djur kan växa till sig Som en stark indikation på detta visar vi här exempel från såväl dovhjorts- som från rådjursforskningen. I figuren kan man se att även ettåringar med relativt svaga troféer kan få bland de längsta hornen i vuxen ålder (prickar inom blå kvadrat) och tvärt om. Det vill säga flera bockar som är bland de största som ettåringar får aldrig särskilt stora horn som vuxna (röd kvadrat). Kanske hade utfallet för just dessa individer blivit ett helt annat under andra förhållanden, andra år eller om de levt i ett annat område. Vårt dovhjortsexempel är mer konkret och kopplar till resonemanget att i rätt miljö, med rätt förutsättningar för just den individen, så kan även till synes klena ungdjur utveckla stora troféer. Vårt exempel är från studier av dovhjort på Kobergs egendom i Västergötland. Där märktes i november 2006 en knappt 1,5-årig hjort av medelvikt (60 kilo levande). Den hade då relativt små och ojämna horn, 14 och 16 centimeter långa spetsar. Hösten 2013 blev den lovlig för jakt och sköts i mitten av november efter brunsten, då åtta år gammal och klart påverkad av brunsten med enbart 60 procent fett i benmärgen (normalt över 80 procent). Hjorten vägde då 90 kilo. Men den hade nästan 80 centimeter långa horn och trofén bedömdes enligt Nordisk Safari Club som en av de största dovvilttroféerna i Sverige någonsin. Förmodligen hade han inte klarat att sätta en lika stor trofé ett år till. SVENSK JAKT Nr 8 2018 Uppenbart är det alltså väldigt mycket som arbetar mot den markägare som med selektiv jakt enligt gammal tysk modell vill påverka och öka troféstorleken bland handjuren. Dåliga djur sorterar naturen uppenbarligen bort bättre på egen hand. Här är våra sammanfattande råd till den som vill försöka förbättra troféstorleken: Undvik att hålla allt för hög täthet, så att det finns gott om naturlig föda till alla så att handjuren har råd att satsa på trofétillväxt. Stödutfodra särskilt rådjuren under snöperioden. Slutligen, och kanske viktigast, låt handjurens medelålder stiga. Detta åstadkoms genom att nästan helt avstå från jakt på unga djur (spetsar) och i stället lägga hela jakttrycket på de kapitala djuren. De enda ettåringar som tillåts för jakt är de med horn som nästan inte syns, och sådana djur är sällsynta. Övergångsperiod Detta betyder på de flesta marker att det under några år kommer att skjutas lite färre handjur än tidigare och att medelåldern då snabbt stiger. Beroende på art kommer det inom några år (för rådjur i bästa fall bara två år) att finnas många fler handjur än tidigare ( jämnare könskvot). I genomsnitt kommer medelbocken på marken då att ha en betydligt större trofé än tidigare, eftersom alla i genomsnitt blivit två år äldre. Jakttrycket på trofédjuren kommer därför att kunna ökas successivt redan efter några få år, men notera att de yngsta åldersklasserna fort - far ande ska sparas, liksom tidigare. Eventuella försök till bortstädning av potentiellt dåliga trofédjur begränsas också fortsättningsvis till uppenbart dåliga individer, vars horn anlag knappt är synliga, och sen are kanske också till ett mindre antal handjur som börjar bli överåriga (returer). Med ett balanserat jakttryck på vuxna handjur i maximal troféålder kan dock antalet handjur som når returålder hållas nere. ‹‹‹ Sju år senare. Samma hjort, när den fälldes hösten 2013. Hornet bedömdes enligt Nordisk Safari Klubb (mars 2014) till totalt 199,52 poäng. HORNUTVECKLING UNG- OCH VUXEN RÅBOCK 16 12 14 10 8 6 4 2 0 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 HORNLÄNGD 1 ÅR (CM) Varje prick är en råbocksindivid som både mätts i bast (15 februari) som ettåring och som vuxen. De olika kvadraterna markerar individ er som grovt klassats ha långa spetsar som ettåringar men som trots detta får en dålig trofé som vuxen (röd linje) eller tvärt om då vissa bockar med korta spetsar som ettåringar trots detta får stora troféer som vuxna (blå linje). 45 Dovhjort fotograferad vid en ommärkning 2006, 1,5 år gammal. HORNLÄNGD 3-8 ÅR (CM) FOTO: PER AHLROT FOTO: JERRY LÖVBERG
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer - Råbock
Svensk Jakt Troféer - Volymmätning
Svensk Jakt Test: Eluppvärmda västar
Svensk Jakt Vildsvinssmitta
Svensk Jakt Hitta bockpasset
Svensk Jakt Björnjakt
Svensk Jakt Björntroféer
Svensk Jakt Någonstans att jaga
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen: Stål- eller blyhagel
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Jaktens yrken
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt augusti
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer