Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Rådjursjakt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer - Råbock
Svensk Jakt Troféer - Volymmätning
Svensk Jakt Test: Eluppvärmda västar
Svensk Jakt Vildsvinssmitta
Svensk Jakt Hitta bockpasset
Svensk Jakt Björnjakt
Svensk Jakt Björntroféer
Svensk Jakt Någonstans att jaga
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen: Stål- eller blyhagel
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Jaktens yrken
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt augusti
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
REGIONALT Sydost Vildsvinsmöte i Blekinge Jägaref
örbundet Blekinge har haft vildsvinsmöte. Målet var att samla så många som möjligt för att informera och diskutera vildsvinsförvaltning. Agendan för kvällen var vildsvinsbiologi, utveckling, handlingsplan viltdata, etik och vildsvinsbarometern. Länsjaktvårdskonsulent Karin Stoeckmann gick igenom de olika punkterna och stöttades av Micke Wilhelmsson från Agusa. Deltagande och planeringsansvarig var KG Bergqvist från länsföreningen. Vad gällde biologi så verkade de 27 deltagarna kunniga på området. När det kom till utvecklingen så var det deltagarna själva som fick berätta om hur det ser ut på deras marker. – Det är väldigt viktigt att vi rapporterar prognoser till vildsvinsbarometern och att vi rapporterar fällda vildsvin. Annars kan vi aldrig få grepp om hur stor stammen är och därigenom få en bra förvaltning, sa Karin Stoeckmann. På punkten etik blev det en del diskussion. Eller, inte riktig diskussion eftersom alla var rörande eniga om vad som gäller. De flesta tyckte dock att etiken kan bli bättre vad avser bildhantering på nätet och prat i radion. Man menade också att förbundet skulle arbeta mer med att placera vildsvinet på skalan ”bra vilt”, inte ett skadedjur som vissa försöker utmåla det som. Utfodringen som sådan tyckte deltagarna hade kommit upp en bra bit på etiktrappan. Till exempel syns inte många foderplatser med sockerbetor, vilket är bra. Tanken var att detta möte, med jägare från de tre kretsarna Karlskrona, Ronneby södra och östra, skulle följas upp med ett möte med Blekinge sydvästra och Olofströms jaktvårdskretsar men det fick ställas in på grund av för få anmälda. De som hade anmält sig deltog i detta möte. KENT LÖVING 142 Är det viltbete eller något annat som gjort att toppskottet försvunnit och flera sidoskott tävlar om att ta över? Plantan till höger har med stor sannolikhet betats av vilt, men hur är det med den till vänster? Tallplantor skadas av annat än älgar Skogsägare i företrädesvis östra Småland rekommenderas att titta noga på skadade tallplantor innan de ger klövviltet skulden. En mystisk sjukdom eller skada har nämligen drabbat området, där toppskottet dött på mängder av plantor. Forskningsinstitutet Skogforsk har fått i uppdrag av Sveaskog och Södra att lösa gåtan med de drabbade tallplantorna. För närvarande pågår inventeringar i Kalmar län, men också i de två övriga Smålandslänen där Skogsstyrelsen har ansvaret för inventeringarna. – Vad som gör att toppskotten dör och plantorna blir buskiga när sidoskott tävlar om att ta över vet vi inte. Vi har heller inga svar på hur vanligt det är, men av vad jag sett hittills är det tillräckligt för att vi ska bli oroliga, säger Karl-Anders Högberg på Skogforsk till Svensk Jakt. Att han säkert kan säga att det inte är viltet som är boven i dramat beror på hur skadan ser ut, samt att buskiga tallplantor med förstörda toppskott återfinns även inom hägnade områden, där älg och rådjur inte uppehåller sig. – Men jag vill inte gå så långt som att säga att viltet orättfärdigt får skulden för skador som det inte orsakar. Viltet är fortfarande en faktor att räkna med, säger Karl-Anders Högberg. Han rekommenderar emellertid att skogsägarna tittar närmare på skadade plantor när de hittar sådana på föryngringsytorna. Om det verkligen är en viltbetesskada bör det synas, vid jämförelse med det som forskarna nu undersöker i planteringar som är satta mellan åren 2014 och 2016. Vad är det då som orsakar toppskottsdöden som resulterar i de buskiga tallplantorna? Något entydigt svar på frågan finns inte. Däremot flera teorier, och det är enligt Karl-Anders Högberg också möjligt att det finns samverkande faktorer. – Det kan vara en svampsjukdom som påverkar knoppar och skott och som följer i klimatförändringens spår med milda och blöta vintrar. Det kanske även finns geografiska mönster där tallplantor satta på näringsfattiga marker i nederbördsfattiga områden drabbas. Eller också kan årsmånen med torra och varma vårar och somrar påverka plantorna, säger Karl-Anders Högberg. JAN HENRICSON Nr 8 2018 SVENSK JAKT FOTO: JAN HENRICSON
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer