AMES 1
OMSLAGSPROFIL Många östgötar känner igen företags
namnet Ottobock men det är inte lika många som vet vad företaget gör. Detta trots att företaget har sitt skandinaviska huvudkontor med 100 anställda i Norrköping. Fredrik Samson och Stefan Hultgren från Ottobock berättar vad de gör och står för. En doldis med fokus på livskvalitet TEXT: KARIN WIKLUND FOTO: BJÖRN LISINSKI F redrik Samson har jobbat som Operations Director på Ottobock i tre år. Stefan Hultgren har jobbat på företaget i 36 år och har nu titeln Stakeholder relations. – Som operations Director jobbar jag med den operativa verksamheten. Det innefattar allt från inköp, lager och logistik till IT, kundtjänst, produktion, kvalitet och verksamhetsutveckling, berättar Fredrik. – I arbetet med Stakeholder relations träffar jag många olika människor och organisationer. Allt från politiker, näringsliv och föreningar till ortopeder och sjukgymnaster och de faktiska patienterna. Jag jobbar även en hel del med påverkansarbete, säger Stefan ATT DE HAR MED PATIENTER att göra ger en ledtråd om vad Ottobock jobbar med. – Vi arbetar med ortopedtekniska produkter och tjänster, säger Fredrik. – Våra produkter är bland annat proteser, ortoser och sitthjälpmedel. Tjänsterna i sin tur innebär att vi via dotterbolag driver ortopedtekniska kliniker som 20 provar ut ortopedtekniska hjälpmedel. – En ortos är ett hjälpmedel för att stabilisera en kroppsdel som är skadad och behöver stöd för att styra så att rörelsen sker på ett kontrollerat sätt, förklarar Stefan. Att företaget jobbar i en så nischad bransch och inte säljer varor direkt till slutanvändare kan vara en förklaring till varför så få känner till vad de gör. – Vår bransch är relativt liten och vi syns inte så ofta i stora publika sammanhang, säger Stefan. Att få ett hjälpmedel för att stabilisera en skada låter inte så dramatiskt men när vi börjar prata proteser handlar det ju om avsaknad av en kroppsdel. – Ofta handlar det om amputationer men det finns också andra anledningar. Till exempel kan man ha en medfödd skada, som heter Dysmeli, där en person helt enkelt föds utan en hel arm eller ett helt ben. De barnen får ofta en protes när de är två till två och ett halvt år, berättar Stefan. PÅ OTTOBOCKS HEMSIDA finns en film som visar hur en liten flicka har fått en armprotes och hur hon lär sig att använda den. – En sådan protes styrs av muskelsignaler i armstumpen, precis som en vanlig hand, berättar Stefan. – Hon kan greppa hinken i sandlådan eller ribbstolen i jympasalen och använda handen precis som alla andra. Det innebär en annan social acceptans. Att kunna göra det som andra kan är viktigt för barnets utveckling och självkänsla. – En tvååring som får en ny hand kommer att behöva proteser resten av sitt liv, fortsätter Stefan. – Att ha en hand istället för en stump som får stanna i fickan eller gömmas i jackan är en stor förbättring i livskvalitet och väldigt viktigt för självkänslan. Just livskvalitet är något som går igen i hela samtalet med Stefan och Fredrik. – Det är vad det handlar om, vi vill skapa ”Quality for life”, ge tillbaka rörelsefriheten till någon som har förlorat den. Möjligheten att göra det man vill är väldigt viktigt för en persons livskvalitet, säger Fredrik. HUR MAN GER RÖRELSEFRIHET och självständighet till någon varierar förstås beroende på vilken typ