AMES 1
EPISHINE REDO ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN Emma Woxlin, T
homas Österberg, Conny Johansson och Mattias Josephson beskådar prototypen. Sökandet efter hållbara alternativ i vårt alltmer energikrävande samhälle är, trots det intensiva intresset just nu inte en så ny företeelse som man kan tro. I mer än tjugo år har det forskats inom området organisk elektronik. Tekniken som, enkelt sett, går ut på att härma naturen och dess processer med ledande kolföreningar. En av de mest meriterade forskarna inom detta område är Olle Inganäs, som är grundare av det projekt som nu mynnat ut i start-up-företaget Epishine AB. Ett företag som vill revolutionera världen med en helt ny generation solceller. TEXT: MIRJAM LINDAHL FOTO: MIRJAM LINDAHL M attias Josephson, CEO på Epishine möter upp mig i entrén till Fysikhuset på Linköpings Universitet. Till vardags finns medarbetarna utspridda i Linköping, Norrköping och Stockholm, men en gång i veckan strålar de samman för att stämma av och arbeta tillsammans. – Det hela började med att jag fick höra talas om att det här projektet var redo att bolagiseras, berättar Mattias. Man sökte efter en entreprenörspersonlighet som kunde kommersialisera idéerna och forskningsresultaten. Jag presenterade mig, och det visade sig att jag var den de sökte, ler han och presenterar de två andra medarbetarna runt bordet. Här finns Emma Woxlin som tillsammans med Mattias arbetar med de marknadsrelaterade uppgifterna. Emma pluggade teknisk fysik på Chalmers och kom med i företaget som en del av utbildningen, där 30 slutjobbet handlade om att arbeta med en innovation och utifrån det skapa ett bolag. Här sitter också Conny Johansson som arbetar som elektrotekniker och i labbet träffar vi Thomas Österberg som är det senaste tillskottet i gänget. Förutom honom och Olle Inganäs är två forskare till engagerade i bolaget, Johan Bergqvist och Anders Elfwing. – Tillsammans representerar vi alla årtionden, från 1950-talet till 1990-talet säger Emma. Det är häftigt och ger oss en bred kompetens och många olika perspektiv i vårt samarbete. PÅ BORDET LIGGER så en prototyp i miniformat av den banbrytande innovationen. En tunn, böjlig, nästan genomskinlig plastbit på kanske fem gånger fem centimeter, som får en liten röd diod att lysa genom att ta upp energi från lampan i taket eller solen utanför fönstret, med hjälp av organiska material. Inuti den återvinningsbara pet-plasten finns nämligen kolföreningar tunna som en tusendels hårstrå. Liknande kolföreningar som allt levande är uppbyggt av. – Olle såg framför sig en produkt med stor samhällsnytta. Och det ser mycket hoppfullt ut inför framtiden vartefter innovationen utvecklas säger Mattias och fortsätter berätta att man först behövde en instegsmarknad som hade nytta av innovationen redan i nuvarande form. Och när man konstaterade att solcellerna hade marknadens bästa effektivitet inomhus insåg man att detta var precis det man behövde. – För bara två år sedan var det svårt att tänka sig en marknad stor nog. Hur många miniräknare kan man tänkas behöva i ett hem, typ. Men just nu pågår en enormt brant utveckling inom Internet of Things. Framför allt morgondagens smarta hem kommer vara fulla av uppkopplade småprylar. SENSORER FÖR MÄTNING av till exempel värme, fuktighet, larm och så vidare. Här har vi en lösning som gör att man inte behöver dra fram ström och koppla in transformatorer eller byta batterier. Klimatsmart och resurseffektivt! – Tekniken kallas energy harvesting; Att skörda energi där den finns och där den annars skulle gå till spillo. Och vi gör det på ett sätt som är billigt, skalbart och som lämnar ett rimligt klimatavtryck, säger Emma och berättar vidare att en kisel-solcell kräver otroligt mycket energi att tillverka och har betalat av sitt klimatavtryck på ungefär fyra år. DEN NYA SOLCELLEN, med organiskt material, som är giftfri och inte beroende av några ändliga ämnen såsom silver eller indium, som beräknas vara slut mellan år 2030 och 2040, är avbetalad på ett par veckor. – Möjligheterna är oändliga, säger