Nordens Tidning 1
> Liksom byggnadens fönster inramas den av brunrö
da, dekorativa stenar. Utanför porten står ett stort cementV block på marken. Det har en finputsad yta. På kortsidan ses en vapensköld i rött och blått. På långsidan står med kraftiga bokstäver: MINISTERIUM FÜR JUSTIZ, KULTUR UND EUROPA DES LANDES SCHLESWIG-HOLSTEIN. Kiel är huvudstad i delstaten SchleswigHolstein. I staden finns lantdagen; där finns delstatsregeringens ministerier; där finns Anke Spoorendonk. Denna 65-åriga dansksinnade tyska politiker har skrivit politisk historia i Tyskland. Hon är den första politikern från en minoritetsgrupp som blivit medlem i en regering. Hertigdömet Slesvig-Holsten har ända sedan 1300-talet varit ett stridsäpple mellan Danmark och Tyskland (Preussen) och hertigarna. En vändpunkt kom 1864 med danskarnas omskrivna nederlag i slaget vid Dybböl. Den nya gränsdragningen 1920 stabiliserade förhållandena. GRÄNSEN INNEBAR att en del danskar och en del tyskar hamnade på ”fel” sida. Det är dessa människor som idag utgör de nationella minoriteterna i gränslandet. Det är frivilligt att beteckna sig som dansksinnad eller tysksinnad och myndigheterna har inte rätt att särskilt registrera dessa medborgare. Danskarna söder om gränsen och tyskarna norr om den är också tyska respektive danska medborgare. Omkring 50 000 betecknar sig som dansksinnade i Tyskland och cirka 1520 000 som tysksinnade på danska sidan. Minoriteterna får statsstöd från respektive land, de har egna föreningar, skolor och institutioner och de ger ut var sin dagstidning. Det gamla omstridda hertigdömet är numera delstaten Schleswig-Holstein i Förbundsrepubliken Tyskland. De dansk12 nordens tidning nr 1 | 2013 sinnade har ett eget politiskt parti, SSW, Südschleswigcher Wählerverband, som sedan 1948 är representerat i delstatens parlament Lantdagen. Efter valet förra året har SSW tre mandat i Lantdagen och en ministerpost i delstatsregeringen. När SSW för första gången blev regeringsparti väckte det politisk sensation i hela förbundsrepubliken. Att en nationell minoritet tog plats i en regering hade aldrig hänt förr. id Lorentzendamm 35 i den nordtyska staden Kiel ligger ett vackert stenhus i tre våningar. Det är vitt med en ståtlig port omgiven av pelare. Oppositionen i Schleswig-Holstein rasade. Angreppen kom främst från konservativa CDU som nu förlorade regeringsmakten. SSW anklagades för att inte ha rätt till en ministerpost eftersom spärrgränsen på fem procent inte gäller för minoritetspartier. Men nu tycks SSW sitta säkert i den regering som består av Ingen har ett gott ord till övers för den andres politik. Politiken i de nordiska länderna bygger däremot på dialog. socialdemokrater, de gröna och SSW med socialdemokraten Torsten Albig som ministerpresident. Anke Spoorendonk är en politiker med skinn på näsan som inte tvekar att hävda sitt partis rättigheter. Hon är mycket nordiskt orienterad när det gäller politik och kultur och säger om tysk politik: – Den är starkt präglad av skyttegravsmentalitet mellan regering och opposition. Ingen har ett gott ord till övers för den andres politik. Politiken i de nordiska länderna bygger däremot på dialog. Vi politiker måste kunnas tala sakligt med varandra. Den åsikten har naturligtvis inte gjort henne populärare hos oppositionen, men man har inte gått så långt som år 2005 då hon som medlem i lantdagen mordhotades i samband med en parlamentarisk kris. Om kritiken mot sig säger hon: – Det överraskar mig inte. Jag hade faktiskt räknat med det! Så nu regerar hon över tre ministerier: justitie-, kultur- och europaministeriet. Hon tycks ha fullt stöd inom sitt parti och inom den dansksinnade minoriteten. Vid senaste valet fick hennes parti närmare 70 000 röster, alltså betydligt fler än de som uppger sig vara dansksinnade. ÄVEN FRÅN DEN TYSKA minoriteten på danska sidan av gränsen kommer lovord. Siegfried Matlok, den tyska minoritetens främste talesman och chefredaktör för deras tidning Der Nordschleswiger säger: – Vi tycker att det är ett stort erkännande av den danska minoriteten att den nu sitter i en tysk regering. Det är naturligtvis en satsning med både risker och möjligheter, men jag hoppas personligen att den duktiga och mänskligt behagliga Anke Spoorendonk lyckas med sin mission. Det är ett uttalande som visar hur de två minoriteterna närmat sig varandra och delvis blandas med varandra. Den antagonism och fientlighet som tidigare var vanlig har ersatts med vilja till samarbete. Förr kunde det hända att tyska och danska familjer från samma släkt inte ens kunde sitta vid samma bord vid familjehögtider. Det gör man idag… Men allt är inte idyll. Speciellt de danska skolorna på tyska sidan har varit och är fortfarande en källa till dispyter. De dansksinnade vill att deras skolor ska jämställas med de offentliga tyska. Det är också den nya delstatsregeringens linje, men i vissa kommuner kvarstår konflikten. Anke Spoorendonks arbetsplats ligger i en vacker, närmast romantisk miljö i Kiel.