Nordens Tidning 1
Anke Spoorendonk läser med stort intresse årsboke
n om Slesvig som Föreningen Norden gav ut år 2010. När jag möter Anke Spooorendonk i hennes stora tjänsterum i Kiel säger hon spontant: – Jag skulle vilja ha ett mindre skrivbord! Det hör man sannerligen inte mäktiga politiker säga särskilt ofta. Hennes arbetsrum är ljust och möblerat med ljusa möbler. Man kan lätt se ett samband mellan hennes arbetsrum och hennes intresse för de nordiska ländernas politik och kultur. Hennes parti SSW har också en slogan som lyder: Für uns im Norden. – Vår slogan är medvetet mångtydig, säger hon. Vår delstat är ju Norden i Tyskland. Sydslesvig (som de dansksinnade kallar det område de bor i) är Norden i delstaten och med Norden menar vi också att vi vill bygga broar mot norr. Var på den politiska skalan ska man då med nordiska mått placera ditt parti SSW? – Vi är ett mittenparti, även om man i delstaten ofta placerar oss till vänster. Det beror främst på vår syn på skola och utbildning. Skolpolitik i Tyskland är alltid en fråga om höger eller vänster. Den konservativa tyska inställningen är ett skolsystem med de duktigaste för sig, ett annan för mellangruppen och ett där de sämre får gå. Ett delat skolsystem. Detta har funnits länge i Tyskland. Det är först nu som det socialpolitik hänvisar vi till den nordiska samhällsmodellen. Även i vår bråk. Ibland har det gått så långt att heder och ära upphört att gälla. Nu har SSW gått in i regeringen som styr delstaten med en enda rösts övervikt i lantdagen. Förskräcker inte historien dig? frågar jag Anke Spoorendonk. – Nej. Visst har vi haft konflikter när vi varit tungan på vågen, men vi har ett fullt giltigt politiskt mandat som alla andra partier och det ska inte bara användas när det gäller ekonomiska frågor. När vår röst är börjar brytas upp. Jag och SSW går in för den nordiska skolan och det betyder per definition att vi här i Tyskland ligger mer till vänster än till höger. – Även i vår socialpolitik hänvisar vi till den nordiska samhällsmodellen. Vi vill ha ett solidariskt samhälle där det sociala ansvaret också är ett samhällsansvar som bl a tar sig uttryck i skattepolitiken. Varje gång som SSW, de dansksinnades parti, spelat en avgörande roll i en laddad politisk konflikt i lantdagen har det blivit utslagsgivande kan vi ju inte säga till våra väljare: rösta gärna på oss men vi vågar inte använda de röster som vi har. På vilket sätt är du annorlunda än tyska politiker? – Jag tror att man upplever mig som en politiker som inte tycker att hierarkier spelar någon roll. Jag tycker det är förskräckligt med dessa fastlåsta hierarkier som fortfarande finns i Tyskland. Det opponerar jag mig emot. Även viljan att samarbeta politiskt är en egenskap som jag tror att man märker hos mig. Samarbete är ju sannerligen inte den starka sidan i tysk politik. Håller regeringen hela mandatperioden? – Ja, den håller. En majoritet är en majoritet och det är otroligt disciplinerande med en enda rösts övervikt. Den förra regeringen mellan socialdemokrater och CDU, den stora koalitionen, var inget kärleksäktenskap. Naturligtvis kan varje regering spricka, men vi har ett mycket bra samarbetsklimat i den sittande regeringen. Faran är ekonomin eftersom delstaten är skuldsatt. Den tyska författningen har en s k skuldbroms och år 2020 ska det vara slut med nya krediter. Det kan vi endast lösa genom att öka våra intäkter (skatter) eller nedskärningar. Det blir en vansklig balansgång. Det är ett stort problem att vi har ett privat välstånd nordens tidning nr 1 | 2013 13 >