Nordens Tidning 1
> N är Jan-Erik Enestam slutar som Nordiska rådet
s direktör flyttar han också hem till Finland från Köpenhamn. Inte för att han inte trivts i Danmark. Här har han kunnat vara anonym på ett annat sätt än tidigare. Efter 16 år som parlamentariker och av dessa tolv som minister tyckte han att det var ganska skönt att komma bort från offentlighetens ljus i Finland och att växla från att vara politiker till tjänsteman. – Det är ingen ny sits för mig för jag har varit tjänsteman ungefär hälften av mitt yrkesverksamma liv. Den andra halvan har jag varit politiker. Det här är lite mitt emellan. Jag är formellt tjänsteman men det går inte att sköta detta utan någon form av politisk näsa och det är definitivt en fördel att känna till hur det politiska arbetet går till. Jag ville uttryckligen bort från det politiska spelet och därför var det mentalt skönt att flytta. Nu kan jag läsa finska tidningar utan att blodtrycket stiger och det kunde jag inte när jag var i politiken. SOM NORDISKA RÅDETS DIREKTÖR upplever sig alltså Jan-Erik Enestam som anonym. Men beror inte det på att hela Nordiska rådet och dess arbete är väldigt anonymt? Det håller inte Jan-Erik Enestam med om. Han menar att alla undersökningar visar att folk känner till Nordiska rådet och det nordiska samarbetet och har höga tankar om det även om han inte tror att gemene man kan peka på konkreta frågor som Nordiska rådet är inblandat i. – Det är lite av ett problem för oss. Går man in på vår hemsida så ser man mycket av det vi gör. Problemet är folk inte besöker vår hemsida särskilt mycket. Och så är det ju så att journalister är ganska ointresserade av vardagslunk, där man fattar beslut i samförstånd. Så fort vi har en konflikt så får vi uppmärksamhet. Jag har sagt ibland att vi har lite för lite konflikter i det nordiska samarbetet. Nu efterlyser jag inte slagsmål men när man på den ordinarie sessionen i Reykjavik hade en debatt om Danmarks sätt att tolka socialkonventionen, där finns det motsättningar, så fick vi stor uppmärksamhet i media. ATT NORDISKA RÅDET får liten uppmärksamhet i nordiska medier är något av ett understatement. När det skrivs om rådet så ifrågasätts dess nytta i nio fall av tio. Men att rådet gör nytta råder inget tvivel om, enligt dess direktör. – Vi fattar en massa kloka beslut i form Det är definitivt en fördel att känna till hur det politiska arbetet går till. 8 nordens tidning nr 1 | 2013 av rekommendationer som säkert också leder till konkreta resultat. För att nämna några så kom Nordiska Investeringsbanken till på en rekommendation från Nordiska rådet. Visserligen för ett antal år sedan, men det är ett exempel på en I förhållande till insatsen så är det nordiska samarbetet inte dyrt. fullständig succé. Den vinst som Nordiska investeringsbanken ger och som den kan återbetala till sina ägare, som är de nordiska länderna och numer också de baltiska, är större än vad det formella nordiska samarbetet kostar per år. Nefco, miljöfinansieringsorganisationen, FOTO: TORSTEN HALLBERG (samtliga bilder på detta uppslag)